Selingua i Java: Övningar på olika språk

När jag var ute och sommarsurfade upptäckte jag en språksida, Selingua i Java, som kan vara användbar. Man kan öva ordkunskap med mera på olika språk; engelska, tyska, franska och spanska. Du behöver inte registerera dig men måste ha Java på datorn. Man kan välja olika svårighetsgrad på övningen och hela tiden mäts ens resultat i procent.

Skärmdump från Selinga i Java.

Ett ord: Man ska översätta ett ord och gissar du fel bokstav minskar din procentsats och tvärtom.
1+ 4 ord: Du väljer rätt översättning.
10+10 ord: Du ska para ihop ord med rätt översättning.
Tempo: Man ska hitta rätt översättning bland 25 alternativ i ganska raskt tempo. Funna ord blir grönmarkerade så antalet svarsalternativ minskar allt eftersom.
Korsord: Man kan välja svårighetsgrad både i korsordets omfång samt i ordens svårighet. (Trots det ganska svårt.)
Genus: Du får en ordlista med översättning och du kryssar för bestämd artikel.
Oregelbundna verb: Du får en av de tre verbformerna och får fylla i resterande två.

Jag tänker mig att man kan använda en sådan här sida för elever som blir färdiga fort men även som utmaningar; vem lyckas får bäst procentsats i denna övning? När eleverna jobbar på egen hand med övningar som dessa brukar jag ge dem ett uppdrag; att anteckna minst fem ord de inte kunde tidigare. Genom att samla och repetera okända ord i slutet av lektionen ökar chansen för ordinlärning.

Sidan är också användbar vid genomgång av genus i tyskan där man kan resonera om ordets genus även om eleverna inte stött på ordet tidigare.

Tumsagor

Nasse, das Schweinchen

I tyska årskurs sex brukar jag låta eleverna skapa tumsagor, det vill säga enkla sagor där man använder tumavtryck och streck för att illustrera.

Mina instruktioner lyder:
1 Hitta på en huvudperson / ett djur; Namnge och presentera.
2 Skapa ett problem.
3 Eventuellt blir problemet värre.
4 Problemet löses.

Det blir alltid härliga sagor på enkel tyska, alla olika. Vi gör små böcker men eleverna fotograferar även bilderna och lägger upp dem på sina bloggar.

Exemplet i detta inlägg har Filippa gjort.

Språksociologi: Värsta-språket-inslag + uppsatser med hjälp av checklista

När vi jobbade med språksociologi i årskurs 7 och 8 såg vi bland annat två avsnitt av Värsta Språket med Fredrik Lindström. Som avslutning på arbetet fick eleverna göra egna Värsta-språket -inslag samt skriva resonerande uppsatser eller krönikor om språk.

Eleverna uppmanades att omsätta det de lärt sig och göra egna presentationer och undersökningar. Visst material hittade de i tidningen Språk som skolan prenumererar på. Här är några exempel på elevalster:
En quiz där man ska tolka nyord. (Man måste fylla i sitt namn + e-mail för att kunna genomföra quizen)
En kort film om härskartekniker.
En kort film om chatt-språk.
En kort film om slang och chatt-språk.
En hel Värsta-språket-film.

Uppsatser om vårt språk blev ovanligt bra, dels för att alla hade något att skriva om, dels för att vi i förväg hade gett eleverna en checklista med information om vad vi skulle bedöma i uppsatsen. När uppsatsen rättades skrevs individuella kommentarer med versaler. Detta sätt att rätta är salutogent, det vill säga bejakar det positiva, för i checklistan står att eleven gör en massa saker och om något saknas så skrivs detta till med versaler. Det blir lätt så att rättningskommentarer fokuserar på det som behöver förbättras och ett konstaterande av allt det som är bra kommer i skymundan. Om eleven använder sig av denna checklista så blir måluppfyllelsen större. När jag lyssnade till Dylan Williams föreläsning i Lund så sa han att om du inte lärt dina elever tillräckligt mycket så blir det jobbigt att rätta. Jag tänkte vidare på detta och ville prova med att ge eleverna en checklista i förväg. Rättningen blev mycket smidigare. De flesta eleverna hade använt sig av checklistan och det mesta blev gjort. Jag kopierade checklistan med individuella kommentarer och klistrade in den i vårt dokumentationsverktyg, Unikum, för varje elev.

I och med att uppsatserna publicerades på elevernas bloggar fick de i par läsa varandras uppsatser för att träna sig i att granska texter innan jag publicerade mina bedömningskommentarer. Om man läser sin egen text blir man ofta "blind" för misstagen, för ingen gör ju medvetet ett fel. Om man däremot läser någon annans text är det lättare att granska på ett objektivt sätt.

Under vårt arbete med språksociologi använde vi oss av en del annat material från webben. Det tar lång tid att hitta bra saker så därför listar jag det vi använde här:

• UR:s arbetsmaterial i retorik; Vi använde vissa övningar med kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck och röst.
• En film om kroppsspråk gjord av gymnasielever (ca 16 minuter)
• Ett utdrag ur serien Hjärnstorm där Henrik Fexeus manipulerar personer att svara på ett visst sätt med hjälp av kroppsspråk (ca 5 minuter).
• Jagodu; Datingtips; kroppsspråk (ca 3 minuter)
• Värsta språket: Vad är skillnaden på dialekt och sociolekt; UR Access (ca 30 minuter)
• Robert Gustafsson: Sveriges roligaste dialekt (ca 2 minuter)
• Humoristisk film om skånska i olika sammanhang, sociolekt (ca 4 minuter)
• Värsta språket: Svordomar och fula ord; UR Access (ca 30 minuter)
• Quiz om chattspråk- 10 flervalsfrågor.
• Film om chattspråk gjord av gymnasieelever (ca 4 minuter)
• Om härskartekniker: Och var fick du luft ifrån? UR Access (ca 30 minuter; MYCKET BRA!)
• Tidningsartikel i DN: Elaines sju härskartekniker
• En artikel: 33 härskartekniker
• Tidningsartikel: Så försvarar du dig mot härskartekniker

Omvänd mindmap

Ett kul sätt att repetera ord så här vid terminsslut är att tillverka omvända mindmaps, det vill säga tankekartor med associationsorden utskrivna och sedan ska man gissa vilket ord som ska stå i mitten. Detta är en bra ordövning, dels repeterar tillverkaren ord, dels testar mottagaren sin ordförståelse.

Jag tillverkade två exempel och bad sedan eleverna göra egna tankekartor och lägga på sina bloggar.

När vi gick igenom elevernas tankekartor kom vi verkligen in på ordkunskap och hur man gör när man slår upp ord som man inte kan.