Nya möjligheter på Glosor.eu

Många känner till att man kan variera ordinlärningen genom att be eleverna gå in på Glosor.eu eller Glosboken.se. Nu har Glosor.eu lanserat lärarkonto som gör tjänsten ännu mer användbar.  I yngre årskurser kan läraren bilda kurser med grupp-login. Man länka från andra webb-sidor till en övning man gjort, utan inloggning. Lärare kan skriva ut övningar och man kan göra läxprov på nätet, med mera. Flera lärare kan vara kopplade till en grupp, t ex med parallellklasser där man turas om att göra övningar. Det finns en bra beskrivning av de olika funktionerna samt hur man gör i en nerladdningsbar fil på startsidan (Funktioner för lärare). I detta dokument ges ocskå exempel och inspiriation till hur man kan använda verktyget.

Här är ett exempel på en ny övning på Glosor.eu, Tipspromenad, och även en länk till startsidan för denna ordlista, Sovay del 1. Alla varianterna i listan passar inte till denna ordlista men tipspromenaden samt bilspelet fungerar väl.

Fritidsgården: En storyline på webben om kärlek

När årskurs nio denna höst har kärlekstema kopplar svensklärarna på genom att läsa böcker om kärlek men också genom att skapa en storyline om en påhittad fritidsgård där eleverna skapar egna karaktärer som besöker denna fritidsgård. Fritidsgården är virtuell i form av en blogg, där också planeringen publiceras.
Eleverna skapar sina karaktärer och gör en muntlig presentation i form av en Voki, se tidigare inlägg. Dessa Vokis publiceras på bloggen i nya inlägg som får etiketter med karaktärernas namn. Vid presentationen spelas elevernas Vokis upp. Läraren gör en egen Voki som fritidsledare och denna fungerar som förebild och inspiration, se exempel nedan. Tryck på play för att höra Vokin tala.

Nästa steg är att bli kär. Vid presentationen av Vokis uppmanas eleverna att söka efter en käresta bland karaktärerna och uppgiften är nu att i dagboksform beskriva sin förälskelse. Lärarens karaktär, fritidsledaren, fungerar som förebild. Dagboksinlägget publiceras på bloggen och får en etikett i form av karaktärens namn, så att alla inlägg som en elev skriver samlas under samma etikett, som också är klickbar under rubriken.

Funderingar om sex är nästa avsnitt. I SO och NO får eleverna diskussioner och fakta och i ämnet svenska ska de skriva om sin påhittade karaktärs funderingar om att ha sex med sin käresta. Dessa funderingar ska publiceras som dagboksinlägg med karaktärens namn som etikett. Lärarens rollfigur fungerar som exempel.

Sista delen handlar om problem i förhållandet och tankar som den fiktiva personen har om detta. Dagboksinlägget publiceras som tidigare.

Som avslutning går vi igenom kärlekslyrik och eleverna får i uppgift att skriva en dikt, som antingen handlar om den påhittade karaktären eller om innehållet i den kärleksbok de läst. Eftersom dikten ska publiceras på bloggen har de möjlighet att utnyttja hela det utvidgade textbegreppet och koppla bilder och ljud till sin dikt.

Fler tips om storylines har jag samlat på bloggen: Storylinebloggen

Vår wiki- ett forum för inbjudna

I årskurs 8 och 9 har jag använt jag mig av en wiki i en klass jag undervisade i svenska. Vår wiki kunde bara nås av personer som inbjudits och den låg skyddad bakom lösenord. Detta val gjordes eftersom eleverna tyckte det var OK att klasskamrater läste och kommenterade deras texter men de ville inte att det skulle vara "allmän egendom". Allt detta kan regleras i inställningar. Användarna kan få olika rättigheter; redigerare, skrivare eller endast läsare. Man kan också lätt sätta spärr på enstaka sidor och låta andra vara öppna. Jag använde mig av ett lättarbetat verktyg som heter PBworks, som jag läste om i Dan Åkerbloms bok Publicistiska arbetssätt i skolan.  Om man går in och registrerar sig som privatperson så kostar det inget och verktyget innehåller instruktioner som är enkla att begripa.

Exempel på dikt och kommentarer publicerade på wikin. Klicka för att se större bild.

Verktyg och innehåll i vår wiki.

I ämnet svenska publicerade vi bland annat dikter och berättelser i olika mappar.  Dikterna skrev vi i anslutning till ett kärlekstema. Vi hade ett annat tema som handlade om fantastiska berättelser där eleverna fick välja att skriva en fantasy eller en science fiction berättelse efter att vi gått igenom de olika genrerna. Vid ett annat tillfälle skrev Magnus Nordin början till en berättelse, Huset på kullen, som eleverna sedan skulle avsluta på sitt sätt. I alla dessa fall bad jag eleverna gå in och läsa ett antal av sina kamraters arbeten. De fick ett visst antal namn efter sig i klasslistan för att alla skulle få några kommentarer, men jag märkte att de gick in och läste mer än de "ålagda" texterna.


Den stora fördelen med denna wiki var samlärandet som skedde i och med att man läste och kommenterade varandras arbeten. Eleverna skrev inte bara för läraren utan för alla klasskamraterna och de var intresserade av att läsa hur andra hade löst uppgiften. Jag upplevde det som om eleverna blev mer kvalitétsmedvetna och att de verkligen försökte omsätta sina kunskaper i nya sammanhang. De hade t ex läst om liknelser och antiteser och försökte skapa sådana i sina dikter. Dessutom kunde läsarna upptäcka dessa finesser.

Både elever och lärare läste och gav feed-back på texterna.
Klicka för att se större bild.

Wikin är ett bra verktyg med många möjligheter till att ställa in tillgängligheten men layout-mässigt har jag inte hittat de möjligheter som t ex bloggar erbjuder.

Digitala recept

Matlagning = Nya ord + smakprov

Eleverna älskar att laga mat och de olika språkens matkultur är ju en del av kursinnehållet i språkundervisningen. Om man har tillfälle att komma åt hemkunskapssalen är det ett kul och omväxlande inslag att låta dem tillaga något av landets specialiteter. Man kan även utnyttja detta tillfälle till en digital presentation av receptet. De kan ta bilder och muntligt presentera receptet i form av en Powerpoint- eller Keynote-presentation. Man kan göra ett "matlagningsprogram" och filma tillagningen. När vi gjorde detta i tyska årskurs nio talade eleverna när de stod i köket men det blev så slamrigt att vi plockade bort ljudet och la till berättarröst i efterhand. Ett helt vanligt recept med bilder och text går också bra och man kan publicera detta på en blogg, hemsida, wiki eller liknade. Vid presentationen uppskattas det om åhörarna får smakprov på det tillagade. Går det inte att bevara maten tills presentationen kan de ju få smaka i slutet av lektionen då det tillagas.

I tyska årskurs nio hade vi ett litet matlagningsprojekt där eleverna i grupper fick bestämma sig för en tysk specialitet som de letade upp ett recept till på nätet. De tolkade texten, beställde råvaror och planerade en presentation vilket innebar en förenkling av språket i det ursprungliga receptet.  Några gjorde vanliga recept med bilder och text. Andra gjorde en film. Vi publicerade recepten i en blogg som vi hade använt tidigare under läsåret.

Bild från ett digitalt recept som publicerats i en blogg.

Bokblogg på tyska

Planering och uppgifter presenterades i en bokblogg.

I årskurs nio brukar tyskeleverna läsa en bok och senast lät jag dem redovisa sina bokcirkeluppgifterna i en blogg, där även instruktionerna samt planeringen publicerades.Vi läste en förenklad version av boken Kein Schnaps für Tamara av Hansjörg Martin. Eleverna delades in i bokcirkelgrupper och varje vecka hade de vars en uppgift till veckans sidor. Uppgifterna presenterades för gruppen vid läxtillfället.

• Muntlig sammanfattare presenterade sin uppgift som en ljudfil.
• Dagboksskrivaren låtsades vara en av huvudpersonerna i boken och skrev ner vad som hänt och sina tankar om detta.
• Talaren publicerade en ljudfil där de högläste en till två sidor ur boken.
• Övningstillverkaren presenterade en övning med ord eller innehållsfrågor till det avsnitt vi läst.
• Modellskaparen använde veckans läsavsnitt i en modell t ex mindmap, PMI (plus, minus, intressant), Venndiagram eller hattanalys.

Exempel på en modell i form av en hattanalys som publicerades i bokbloggen.
(Klicka på bilden för att se i större format.)

Detta var ett kul och annorlunda sätt att jobba med en bokcirkel och eleverna visade prov på stort engagemang och kreativitet. Speciellt uppskattade jag de muntliga inspelningarna som ett bra sätt att variera och sätta fokus på den muntliga språkfärdigheten. Eleverna tyckte det var svårt med tyskan men de gav inte upp och när de läste eller jobbade med sina uppgifter gick jag runt och hjälpte till med språket hos var och en. Sådan individuell genomgång är nyttig och man kan hjälpa eleverna skapa egna strategier för att lösa språkliga problem

Bonusmaterial: Receptsamling (läs mer i annat inlägg).
Nästa termin använde vi tre veckor åt tyska maträtter. Eleverna letade recept och beställde råvaror. När de tillagade maten tog de foto eller filmade och sedan la de ut även dessa med tyskt tal eller text på vår blogg.

Pacifica- en storyline på engelska om nya länder

I årskurs nio brukar jag i ämnet engelska genomföra en storyline, Pacifica, om en ny ögrupp ute i Stilla havet. Metoden storyline innebär att man skapar en fiktiv verklighet som man sedan agerar i. Pacifica är ingen renodlad storyline för eleverna agerar inte som individer utan som skapare av vars ett land. Istället för händelser så består de olika avsnitten av olika aspekter av beskrivningen av ett land. Det ordförråd som behövs för detta är ganska "nytt" och nyttigt att gå igenom.  För att få inspiration och användbara termer har jag använt olika texter om South Africa som "role model".

Steg 1: Landets geografi beskrivs.

Jag brukar starta hela arbetet med att vi släcker ner i klassrummet och lyssnar på början av Sibelius Finlandia. Efter ett tag tonar jag ner dessa mäktiga toner och börjar på engelska berätta om att det varit stor vulkanisk aktivitet ute i Stilla havet och att en ny ögrupp, Pacifica, uppstått. Innan lektionen har jag målat två fönsterrutor  med blå vattenfärg och jag uppmanar eleverna att skapa vars en ö som ska fästas på ett av dessa fönster.  För att få inspiration och adekvat engelskt ordförråd börjar vi med att läsa en text om South Africas geografi som jag hittat på World book online och eleverna får utvalda ord i läxa till första veckan. Därefter jobbar eleverna med att rita och beskriva sina öar. Läxa till andra veckan är att muntligt presentera sin ö för en mindre grupp elever. Jag brukar då samla cirka fem elever åt gången framför fönsterrutorna och låta dessa höra på varandras  beskrivningar. Resten av klassen jobbar självständigt vidare med steg 2.

Eleverna ritar vars en fantasiö som sätts upp på de blåfärgade fönsterrutorna.

Steg 2: Folket och dess historia beskrivs . 

Vi läser först om South Africa i läromedlet Wings och eleverna får ord och utryck till detta samt nästa steg om politik i läxa till den tredje veckan. Läxa till vecka fyra är att själva skriva en liknade beskrivning till deras öar. Samtidigt genomförs de muntliga redovisningarna.

Steg 3: Styresskick och politik.

Detta avsnitt är väldigt intressant i Sydafrika och vi börjar läsa om detta i läromedlet Wings och ibland läser vi även aktuella nyheter på nätet. Som avslutning av hela temat brukar vi se filmen Farväl Bafana, som är en filmatisering av Nelson Mandelas tid i fängelset och fram till hans frigivning.

Om eleverna är "på hugget" finns det i detta avsnitt tillfälle till en utvidgning av temat. Det gäller då att välja vänner och fiender. Eleverna har ju hört och läst om varandras öar och de skaffar sig likasinnade bundsförvanter som de kan alliera sig med gentemot fientligt sinnade öar. Läxa till vecka fem är att skriva färdigt detta avsnitt.

Steg 4: Traditioner och kultur.

Avslutning av vår storyline-berättelse är att berätta om kultur och traditioner på ön. Som inspiration brukar jag se två filmer på YouTube. En om en kock, Dumi, som tillagar en typisk sydafrikansk maträtt Bobotie ute i Krüger parken och en annan om en traditionell Zulu bröllopsdans. Ibland ser vi även en YouTube film med den sydafrikanska nationalsången.

Detta avsnitt är läxa vecka sex och redovisas muntligt, ibland i helklass, ibland i mindre grupper. Jag försöker få eleverna att göra ovanliga redovisningar t ex med dans, sång, recept eller dramatiseringar men det blir oftast vanliga muntliga redovisningar. De som är färdiga får läsa andras arbeten under tiden.

Skärmdump från skolwebben Pacifica. Början av elevernas arbeten syns i översikten och man klickar för att se hela artikeln. Gå in och läs elevernas fantasifulla berätelser!

Senast jag gjorde denna storyline publicerade vi våra arbeten på DN Skolas skolwebb (en gratistjänst som senast jag kollade låg nere så länkar fungerar inte just nu). En fördel med detta är att samlärandet ökar. Eleverna är intresserade av att läsa och inspireras av varandras arbeten. Emellanåt ger jag dem tid i skolan eller i hemuppgift att läsa någon annans arbete men jag märker att de gärna gör detta även på egen hand. Jag tycker att elevernas motivation ökar när man använder sig av av publicistiska arbetssätt och de är ofta stolta över och och portfoliosparar samt  lyfter fram sådana arbeten vid utvecklingssamtal.

Om du är mer intresserad av metoden storyline har jag beskrivit de storylines jag har satt ihop i en storylineblogg.

Fakebook- en påhittad historia

Skärmdump av första uppgiften. Klicka på bilden för att se den i större format.

Första gången jag hörde uttrycket Fakebook satte det igång tankar om påhittad information på nätet.  Jag fick idéen att skapa en Fakebook-sida där eleverna på engelska skulle skriva påhittade historier. Jag använde verktyget Blogger och skapade en huvudsida med instruktioner och länkar till alla elevernas Fakebook-sidor, gjorde en egen Fakebook-sida som mönsterexempel och lät sedan eleverna i årskurs åtta ta sig an detta.

Resultatet var fantastiskt. Eleverna skapade fantasifulla och kreativa inlägg samtidigt som de skrev "verkliga" texter på engelska. Med "verklig" i detta fallet menar jag att den information de delgav var ny, ingen hade hört den förut, och den var då  extra intressant att läsa. Både på lektionstid samt som läxa fick eleverna vid ett par tillfällen i uppgift att gå in och läsa ett par av kamraternas inlägg samt skriva kommentarer på engelska, men jag märkte att de gjorde detta även på egen hand för de tyckte det var kul att läsa och de inspirerades av varandras berättelser.