Lässtrategier & högläsning av Flugornas Herre

Jag känner stor frustration när jag märker att elever sitter och "låtsasläser", det vill säga de vänder blad för att det ska se ut som om de läser men det sker ingen verklig läsning där de lever sig in i boken. Som alla andra svensklärare läser jag en massa böcker, artiklar och inlägg om hur man kan förbättra elevernas läsförståelse och en sak som poängteras är samtalet om det lästa, ofta i samband med högläsning, samt tillämpningen av olika lässtrategier. Vi vet även att lärarna måste ge eleverna utmaningar för att de ska utvecklas, så jag bestämde mig för att inleda höstterminen i åk 9 med högläsning av boken Flugornas Herre och samtidigt skulle vi repetera de olika lässtrategierna med hjälp av filmer från UR. Vi inledde med att se en UR-film per lektion, sammanfattade budskapet i filmen och sedan tillämpade vi strategin efter att jag hade högläst. Vid ett par tillfällen fick de i grupp redovisa sin tillämpning på verktyget Padlet. När vi hade gått igenom alla lässtrategierna bildade vi grupper och efter varje högläsning hade eleverna i gruppen ansvar för att redovisa vars en strategi.

Flugornas Herre är en utmanade bok med många bildrika beskrivningar, svåra ord och symboler men med ett intressant budskap, som är aktuellt även idag.  Eftersom de flesta eleverna inte är vana att läsa sådana här böcker var samtalen efter varje högläsning samt rekapitulationen i början av varje lektion avgörande för att alla eleverna skulle hänga med. För att underlätta för elever som varit sjuka sammanfattade jag varje kapitel i ett dokument. Högläsningen tog lång tid men vi höll ut nästan hela vägen. Jag sammanfattade två av de sista kapitlena och sedan läste vi sista kapitlet högt. Vi höll på i sex veckor och läste cirka 12-15 sidor per gång (20-30minuter). Eleverna hade vars en bok så att de kunde följa med i texten och vid ett par tillfällen fick de läsa de sista sidorna i ett kapitel på egen hand. Jag använde en del material från webb-sidan Nobelpriskampen, bland annat diskussionsfrågor och författarpresentationen.

Boken Flugornas Herre inbjuder till att koppla verket till författaren och den tid boken skrevs i. Vi läste om författaren och gjorde dessa sammankopplingar muntligt i klassen. Även här stöttade jag eleverna som tyckte texten var svår genom att i en kopia av texten göra understrykningar samt genom att plocka ut stödord för att de senare skulle kunna göra dessa kopplingar på egen hand.

Som läxa fick eleverna bland annat läsa några krönikor om läsning och vikten av skolarbete. En vecka fick de läsa igenom informationen om William Golding och en annan gång lyssna till en kort ljudinspelning med William Golding (på engelska) där han pratar om sin bok Flugornas Herre.

Avslutande uppgiften var att skriva en bokrecension enligt en skrivmall som de fick ut i förväg. De skrev texten i skolan utan några hjälpmedel och resultatet blev överraskande bra. Dessutom uttryckte sig merparten av eleverna positivt när de skrev sitt omdöme om boken. Många skrev kommentarer i stil med; "Jag hade aldrig valt att läsa en sådan bok på egen hand men jag tyckte om den och jag har lärt  mig mycket".

Nedan följer mina instruktioner till eleverna.
--------------------------------------------------

Höstterminen inleder vi med att högläsa en klassiker; Flugornas Herre av William Golding, och vi tränar i samband med detta olika lässtrategier samt de andra kunskapskraven kopplade till läsförmågan, se nedan.

Lässtrategier 

1 Förutspå

UR-film

Padlet förutspå

Uppgift 1 - Förutspå

Skriv en kort text där du förutspår vad som kommer att hända nästa gång. Ange vilka ledtrådar i texten som gör att du gör denna gissning.

2 Inre bilder

UR-film
Padlet inre bilder

Uppgift 2 - Inre bilder

Beskriv (eller illustrera) en inre bild som skapats under dagens läsning.

3 Reda ut oklarheter

UR-film

Uppgift 3- Reda ut oklarheter

Vilka fallgropar finns det? 

Språkliga: Finns det svåra ord och meningar?

Innehållsliga: Presenteras svåra sammanhang?

Kulturella: Känner du igen dig, delar du de värderingar och idéer som presenteras?

Välj ut minst tre oklarheter som du reder ut.

4 Ställa frågor

UR-film

Uppgift 4 - Ställa frågor

Ställ frågor till dagens läsning. Du kan utgå från enstaka frågeord (vem, vad, när var, hur, varför) eller länge formuleringar: På vilket sätt…? Vad är likheterna och skillnaderna mellan…? Vilken lösning skulle du föreslå för…? Vad anser du om…? Håller du med om att…?

5 Sammanfatta

UR-film

Uppgift 5 -Sammanfatta

Sammanfatta det viktigaste från dagens läsning med 50-100 ord.

Lektionsupplägg
Vi inleder varje lektion med högläsning och därefter arbetar vi med lässtrategier. Första rundan ser vi UR-filmer och tränar på en lässtrategi per gång för att lära oss vad de innebär. Därefter kommer ni i grupper om fem att genomföra de olika lässtrategierna. Ni jobbar tillsammans och hjälper varandra men var och en ansvarar för en lässtrategi. 

Grupplista

Kopplingar till författaren och den tid boken skrevs i
Under tiden vi läser kommer vi även att läsa om författaren och koppla detta verk till den tid och det samhälle boken skrevs i.

Här är två texter om författaren William Golding. Den ena är kort; den andra är lång. Räcker det med den korta för att veta varför författaren skrev boken samt hur denna bok speglar den tid den skrevs i? Kopplingar till författaren och tiden boken skrevs i ska göras i den avslutande uppgiften. Samla viktig information för denna uppgift.

Här är en länk till texten med understrykningar.
Försök att få med dessa ord när du kopplar ihop boken med författaren och den tid boken skrevs i: 

• andra världskriget
• hot om ett tredje världskrig med atombomber
• hav, officer
• lärare
• annan bok på samma tema
• pessimistisk syn på civilisationen
• människans inneboende ondska och maktbegär
• allegori (liknelser) på vuxenvärlden
• symboler

Avslutande uppgift: Bokrecension
Som avslutande uppgift skrivs en bokrecension om boken. Denna görs under en lektion och är den prestation som bedöms i detta arbete. Du kan förbereda dig genom att läsa dina anteckningar men du får inte ta med dessa när du skriver den avslutande uppgiften. Bokrecensionen ska innehålla följande delar.

-En kort sammanfattning av bokens innehåll, cirka 100 -150 ord.

-En tolkning av bokens budskap och några symboler

-Kopplingar mellan boken och dess författare (varför skrev han denna bok?)

-Kopplingar mellan boken och den tid och det samhälle boken skrevs i. Hur kan man se att boken är påverkad av det som hände i världen på 1940-1950-talet?

-Ett omdöme om boken med motiveringar till varför du tycker så. 
-Sammankoppla bokens innehåll till saker som du hört, sett eller läst.

Här är en sammanfattning av boken.
När vi läst hela boken kan du spela detta spel som en repetition.

Källkritik för åk 7-9 på Gunnesboskolan

Skolverket har gjort en film om hur vi arbetar med källkritik på Gunnesboskolan.

Vill du läsa mer?

BaBaDum- öva ord på olika språk

Genom Facebookgruppen Språklärare delar med sig hittade jag en webb-sida som heter BaBaDum, där man kan träna glosor i olika språk. Sidan är perfekt om man bara har lite tid över på en lektion. Man kan tävla och se vem som hinner få högst poäng på den tid som är kvar av lektionen. Även svenska språket finns med och kan då till exempel användas av SvA-elever.

Skärmbild från Webb-platsen BaBaDum

En spelifierad läsutmaning: 4 mil

Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns.

Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan:

Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. I en fördjupningsuppgift skulle man tillämpa sina kunskaper och jag skapade då en spelifierad läsutmaning. Många rön tyder på att vi i skolan har vinster att hämta om vi lyckas använda oss av spelmekanismer när vi försöker fånga elevernas intresse och fokus. I bland annat septembernumret av Skolvärlden fanns ett lång artikel i detta ämne.

Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. Stöd & Stimulans nr 4, 2008).  Han hävdar att man måste läsa 40 mil innan man kan läsa med automatik, det vill säga inte läsa varje bokstav för sig utan hela ord. Ju mer du läser desto mer tränar du upp ögats förmåga att läsa allt fler ord samtidigt. Utmaningen baseras därför på antal lästa meter. En vanlig ungdomsbok är på cirka 500 meter och i de två sjuor jag undervisar nu är de 19 och 18 elever. Målet för utmaningen är 4 mil, alltså drygt fyra ungdomsböcker per elev. Jag ger även bonusmetrar när eleverna vid återkommande reflekterande boksamtal i mindre grupper uppvisar vissa kunskapskrav, se länk. Belöningen när eleverna når det slutgiltiga målet är att jag bjuder klassen på fika.

Denna sträcka ska vi läsa

För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. På en karta markerar jag cirka varannan vecka hur långt vi läst på vägen mot vårt mål, men så gott som varje vecka uppdaterar jag meterantalet som anges för varje klass, I Google Drive bokför och summerar jag i ett kalkylblad, dels klassernas, dels de individuella ansträngningarna och dessa siffror omvandlas till diagram. På läsutmaningens webbsida finns instruktioner och det aktuella läget för varje klass men även diagram över hur långt varje elev läst. Jag tror att en sådan individuell resultattabell stimulerar motivationen, även hos de svaga läsarna. Det är ju just tävlingsinstinkten och snabb feedback som är några av de starka mekanismer som gör att spel engagerar, men det är viktigt att en elev inte får slås ut utan alla elever måste få uppleva framgång och få positiv förstärkning för detta. I denna läsutmaning kan ju eleverna själv välja vilken bok de vill läsa och på så sätt individanpassas utmaningarna. Även om en elev bara läser två böcker har den ju bidragit med cirka 1000 meter på vägen mot det gemensamma målet. När de läst klart en bok får eleverna i samråd med läraren välja att redovisa sina böcker på olika sätt och därmed bli bedömda i olika kunskapskrav. Eleven har då möjlighet att välja de kunskapskrav som ligger lägst och den har därigenom eget inflytande över sin utveckling och sitt betyg i svenska. I en lista ges förslag på hur man kan redovisa boken via olika kunskapskrav.

Det blir fika vid vägens slut.

I spel finns det både inre och yttre belöningar. I detta fall är fikan vid uppnådda 4 mil samt uppfyllda kunskapskrav och eventuellt höjda betyg yttre belöningar, saker som syns. Inre tillfredställelse nås när eleven blir nöjd med att ha läst böcker och bidragit med meter samt i den formativa bedömning och individuella feedforward som sker i samtal med läraren.

Den kritik som riktas mot "gamification" handlar bland annat om man använder olika spel från spelmarknaden i undervisningen så är de inte gjorda med kursplanen och centralt innehåll som utgångspunkt utan med kommersiella intressen och underhållning som huvudsyfte. I sådana spel ges inte heller tid till reflektion vilket är viktigt för inlärningen, det vill säga om man ska hinna befästa det man lärt sig när man fick feedback i spelet. Om lärarna istället spelifierar olika moment från kursplanernas innehåll så används spelmekanismer för att förstärka lärandet och i samtalen med läraren ges eleven tid för reflektioner.

I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande. Vi tydliggör mål samt hur bedömningen är en del av elevens utveckling genom att utgå från kunskapskraven i svenska både vid boksamtalen samt vid de vägledande samtal där eleven bestämmer hur den ska redovisa boken. I dessa samtal ges framåtsyftande förbättringstips. Eleverna känner att de har reellt inflytande över sitt lärande genom att ha friheten att välja olika kunskapskrav när de ska redovisa böcker. I boksamtalen blandas eleverna och det ges goda möjligheter till kamratlärande när man ser hur vissa elever har förmågan att till exempel ställa framåtsyftande frågor eller att sammankoppla texternas innehåll med egna erfarenheter. Sådan kvalitéer påpekas av läraren både när samtalet startar och avrundas. Eleverna får flera chanser att göra bra ifrån sig, både vid boksamtal och vid bokredovisningar.

Kahoot!

Jag har börjat använda ett verktyg som heter Kahoot. Läraren registrerar sig på Kahoot och skapar där olika frågetävlingar.  Det är enkla flervalsfrågor.  Man kan välja hur många alternativ man vill ha och  rätt svar markeras. Man ställer även in hur lång betänketid man vill ge eleverna. När en quiz startas så kommer det upp ett nummer på skärmen. Eleverna går in på Kahoot.it på sina datorer, plattor eller mobiler och skriver in numret. När alla registrerat sig startar man. Efter betänketiden visas rätt svar och hur många som valt de olika alternativen. I det läget kan läraren resonera om svaret och ge formativ bedömning utan att de som svarat fel känner sig direkt utpekade. Mellan varje fråga får man se en lista med de fem bästa resultaten. Den som svarar rätt snabbast får mest poäng. Varje deltagare ser på sitt verktyg vilken plats de ligger på.

Mina elever är helt galna i dessa frågetävlingar. Jag har mest använt dem i tyska där jag tränar kasus efter olika prepositioner och jag har aldrig tidigare haft elever som bönar och ber att vi ska köra fler övningar med denna grammatik. Det roliga är att de tysta duktiga tjejerna får glänsa, men alla, även de annars omotiverade, är på bettet och försöker hitta rätt artikel så snabbt de kan. Eftersom man efter varje fråga ser hur många som valt de olika alternativen kan jag se att antalet rätt svar är i majoritet och att andelen rätt ökar för varje gång man kör övningen. Nån nytta gör den i varje fall och eleverna blir uppsluppna på köpet.

Här är länkar till några övningar jag gjort:
In der Stadt; eleverna ser en mening och väljer en plats i staden som passar till aktiviteten.
Prepositioner med ackusativ eller dativ; eleverna väljer vilket kasus som kommer efter prepositionen.
Prepositioner med ackusativ + prepositioner med dativ; eleverna ska skriva rätt artikel på orden efter prepositionerna.

Namnslumpare

För att eleverna ständigt ska vara alerta och vara beredda på att svara så är det många som använder sig av metoder som "no hands" och "names in a box". Jag har en låda med lappar med elevernas namn på katedern men har vid olika tillfällen sett digitala versioner av dessa och har nu blivit färdig att prova två sådana. Det är ju alltid kul att variera sig lite. Båda verktygen är lätta att använda, man behöver till exempel inte registrera sig, men de skiljer sig lite åt vad det gäller redigerings- och publiceringsmöjligheter.

Random name selector ger möjlighet till att ställa in tiden det tar innan ett namn väljs. Ska man ställa många frågor blir det för långsamt om man till exempel ska vänta fyra sekunder innan ett nytt namn kommer upp. Det är ju bättre att lägga dessa sekunder på att förlänga svarstiden. På denna namnslumpare kan man även välja att koppla bort ljudet. När jag skrivit in namnen och skulle lägga in slumpgeneratorn på vår årskursblogg fungerade inte URL-länken utan jag fick bädda in sidan istället. Det var lite svårt att få plats med hela slumpgeneratorn på vår blogg men jag ändrade formatet lite så det blev OK, se exempel. Man kan redigera på sidan man får upp om man till exempel vill ändra tiden.

Det andra exemplet kommer från Classtools.net. Det ser snyggare ut och man länkar via en URL-länk. Nackdelen är att här inte finns någon möjlighet att ändra tiden och inte heller att koppla bort ljudet, men man kan ju alltid stänga av ljudet på datorn. Här är vårt exempel:

Gör animerade dialoger

Jag har vid flera tillfällen kommit i kontakt med GoAnimate men har inte förrän nu blivit färdig att använda verktyget, som finns i en enklare gratisversion. Man skaffar sig lätt ett konto med sin e-mail eller så loggar man in genom sitt facebook-konto. Om man använder sig av en mall går det snabbt att skapa en enkel animerad film. Man väljer miljö plus karaktärer och sedan skriver eller spelar man in dialogen. Om man väljer en syntetisk röst kan man gå in och välja om det är en man eller kvinna och vilken språkintonation den ska ha. Man kan också ställa in vilket ansiktsuttryck karaktären ska ha

Tidigare brukade jag i årskurs 6 visa några videofilmer där personer presenterade sig med mera. Nu kände jag att dessa videofilmer överlevt sig själva så jag tillverkade själv animerade filmer med detta innehåll.

Först en dialog där två personer presenterar sig för varandra:

Wie geht's by moca32 on GoAnimate

 Eleverna fick se filmen och sedan träna på samma fraser själva.

Deutsch	Schwedisch
-Hallo.Wie heißt du?	- Hej. Vad heter du?
-Ich heiße Max. Und du?	-Jag heter Max. Och du?
-Ich heiße Maria. Wie alt bist du?	- Jag heter Maria. Hur gammal är du?
-Ich bin zwölf. Und du?	- Jag är tolv. Och du?
-Ich bin elf.	-Jag är elva.
-Wie geht's?	-Hur står det till?  (Hur går det?)
-Danke gut, und du?	-Tack bra, och du?
-Leider nicht so gut. Ich bin erkältet.	-Tyvärr inte så bra. Jag är förkyld.
-Schade. Ich muß jetzt gehen.	-Synd. Jag måste gå nu.
-Bis bald. Tschüs!	- Vi ses snart. Hejdå!

Jag gjorde även an animation med en dialog där man övar fraser för att köpa en glass:

Eis kaufen by moca32 on GoAnimate



Verkäufer: Ja, bitte?

Du: Ich möchte zwei Kugel in einer Waffel, bitte.

Eine Kugel Schokolade.

Verkäufer: Einmal Schokolade. Und noch?

Du: Und dann eine Kugel Vanille.

Verkäufer: So, bitte schön.

Du: Danke. Wieviel kostet das?

Verkäufer: Zwei Kugeln kosten 2 Euro.

Du: Danke. Auf Wiedersehen.

Verkäufer: Tschüs!

Seven Steps to the Perfect Story

Klicka på denna länk för att få en
bild som går att få i större format..

Det är ofta jag hittar roliga och användbara saker när jag är ute och surfar. För att hitta dem igen samlar jag dem här i Kul@lära och eventuella bloggläsare kan också få användbara tips.

En regnig dag denna soliga sommar plockade jag fram datorn och fann då denna färgglada och informativa affisch om viktiga ingredienser i olika sorters berättelser publicerad i en blogg av Content Marketing Association.

På denna länk får man en bild som man kan klicka på för att få en större bild.

Jag kom att tänka på att vi fick en liknande genomgång av klassiska berättarmönster i ett skrivprojekt vi gjorde med skapande skola. Då fick vi följande kategoriseringar:


1 Att besegra ett monster
1 Ett hot eller monster på avstånd presenteras.
2 Hjälten förbereder sig.
3 Monstret kommer nära.
4 Strid; man tror monstret kommer att vinna.
5 Hjälten vinner mot alla odds. (Han hittar en svag punkt hos monstret.) Hjälten får en belöning

Ex Rödluvan, Star Wars

2 Från fattig till rik.
1 Hjälten som barn presenteras. Hjälten är fattig/olycklig och har ett svårt liv.
2 Hjälten får en möjlighet. Det verkar som om allt ska lösa sig.
3 Problem/missförstånd uppstår. Allt är mörkt och olycklig.
4 Problemen reds ut. Alla kan se hur bra hjälten är.
5 Slutar lyckligt.

Ex Askungen

3 Det stora äventyret
1 Ett hot mot världen. Hjälten, ofta med hjälp av vänner, ska rädda världen.
2 De gör en resa i farlig miljö.
3 Det läggs in perioder när hjälten är i vila.
4 Hjälten kommer nära hotet. Det blir allt mer farligt.
5 Slutstrid; hjälten mot hotet/fienden.
6 Lyckligt slut för världen. Hjälten vinner men är förändrad på något sätt.

Ex Sagan om ringen

4 Resan till en annan värld
1 Övergång till en annan värld; ofta från en verklig till en övernaturlig värld.
2 Världen är spännande.
3 Världen blir farlig, jobbig.
4 Hot; hjälten längtar hem.
5 Hjälten återvänder hem.

Ex Narnia, Robinson Crusoe

5 Komedin
1 Utspelar sig i en liten värld. Det handlar om kärlek och relationer.
2 Missförstånd uppstår.
3 Förvirring; allt blir allt mer komplicerat. Det finns ofta ett hot/en fiende.
4 Allt reder ut sig och det slutar gott.

Ex Shakespeare, Jane Austen, Hollywood-filmer

6 Tragedin
1 Hjälten är olycklig. Han är fattig / gör dåliga val.
2 Det verkar gå bra.
3 Saker går fel.
4 Allt rämnar. Hjälten dör eller hamnar i fängelse

Ex Romeo och Julia, Hamlet

7 Pånyttfördelsen
1 Hjälten hotas av något/någon.
2 Hotet är långt borta/under kontroll.
3 Hotet blir sant.
4 Det hofulla tillståndet varar under lång tid.
5 Mirakel räddar hjälten.

Ex Skönheten och odjuret, Törnrosa, Shrek, Snövit

Här är en länk till våra instruktioner till eleverna i detta skrivprojekt.

Språksociologi: Värsta-språket-inslag + uppsatser med hjälp av checklista

När vi jobbade med språksociologi i årskurs 7 och 8 såg vi bland annat två avsnitt av Värsta Språket med Fredrik Lindström. Som avslutning på arbetet fick eleverna göra egna Värsta-språket -inslag samt skriva resonerande uppsatser eller krönikor om språk.

Eleverna uppmanades att omsätta det de lärt sig och göra egna presentationer och undersökningar. Visst material hittade de i tidningen Språk som skolan prenumererar på. Här är några exempel på elevalster:
En quiz där man ska tolka nyord. (Man måste fylla i sitt namn + e-mail för att kunna genomföra quizen)
En kort film om härskartekniker.
En kort film om chatt-språk.
En kort film om slang och chatt-språk.
En hel Värsta-språket-film.

Uppsatser om vårt språk blev ovanligt bra, dels för att alla hade något att skriva om, dels för att vi i förväg hade gett eleverna en checklista med information om vad vi skulle bedöma i uppsatsen. När uppsatsen rättades skrevs individuella kommentarer med versaler. Detta sätt att rätta är salutogent, det vill säga bejakar det positiva, för i checklistan står att eleven gör en massa saker och om något saknas så skrivs detta till med versaler. Det blir lätt så att rättningskommentarer fokuserar på det som behöver förbättras och ett konstaterande av allt det som är bra kommer i skymundan. Om eleven använder sig av denna checklista så blir måluppfyllelsen större. När jag lyssnade till Dylan Williams föreläsning i Lund så sa han att om du inte lärt dina elever tillräckligt mycket så blir det jobbigt att rätta. Jag tänkte vidare på detta och ville prova med att ge eleverna en checklista i förväg. Rättningen blev mycket smidigare. De flesta eleverna hade använt sig av checklistan och det mesta blev gjort. Jag kopierade checklistan med individuella kommentarer och klistrade in den i vårt dokumentationsverktyg, Unikum, för varje elev.

I och med att uppsatserna publicerades på elevernas bloggar fick de i par läsa varandras uppsatser för att träna sig i att granska texter innan jag publicerade mina bedömningskommentarer. Om man läser sin egen text blir man ofta "blind" för misstagen, för ingen gör ju medvetet ett fel. Om man däremot läser någon annans text är det lättare att granska på ett objektivt sätt.

Under vårt arbete med språksociologi använde vi oss av en del annat material från webben. Det tar lång tid att hitta bra saker så därför listar jag det vi använde här:

• UR:s arbetsmaterial i retorik; Vi använde vissa övningar med kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck och röst.
• En film om kroppsspråk gjord av gymnasielever (ca 16 minuter)
• Ett utdrag ur serien Hjärnstorm där Henrik Fexeus manipulerar personer att svara på ett visst sätt med hjälp av kroppsspråk (ca 5 minuter).
• Jagodu; Datingtips; kroppsspråk (ca 3 minuter)
• Värsta språket: Vad är skillnaden på dialekt och sociolekt; UR Access (ca 30 minuter)
• Robert Gustafsson: Sveriges roligaste dialekt (ca 2 minuter)
• Humoristisk film om skånska i olika sammanhang, sociolekt (ca 4 minuter)
• Värsta språket: Svordomar och fula ord; UR Access (ca 30 minuter)
• Quiz om chattspråk- 10 flervalsfrågor.
• Film om chattspråk gjord av gymnasieelever (ca 4 minuter)
• Om härskartekniker: Och var fick du luft ifrån? UR Access (ca 30 minuter; MYCKET BRA!)
• Tidningsartikel i DN: Elaines sju härskartekniker
• En artikel: 33 härskartekniker
• Tidningsartikel: Så försvarar du dig mot härskartekniker

Gissa klassikern

Varje år anordnar Gunnesboskolan en Bokmässa under en skoldag. Detta år var temat klassiker, som alla årskurser någon gång under läsåret läst på sin nivå. Under själva bokmässodagen parades elever från olika årskurser ihop för att på olika sätt illustrera klassiska berättelser. Det var den yngsta eleven i varje par som skulle bestämma vilken klassiker som skulle illustreras, sedan hjälptes man åt med illustrationen. Alla alster lades upp på bloggen Gissa klassikern.

• Årskurs 3 och 6 gjorde affischer som fotograferades. 
• Årskurs 1, 4 och 7 gjorde digitala illustrationer.
• Årskurs 2, 5 och 8 gjorde illustrationer i verktyget Storybird (se mer info i tidigare inlägg).
• Årskurs nio läste klassiska sagor för förskoleklasserna samt var behjälpliga i de olika grupperna genom att bland annat ladda upp de färdiga illustrationerna på bloggen.

Skärmdump från bloggen Gissa klassikern

Det blev en lyckad dag. De äldre eleverna växte med uppgiften att vara gruppledare. Både de äldre och de yngre eleverna fick nya bekantskaper, vilka i alla fall varade under lunchen då man såg flera "blandade par" sitta och äta tillsammans.  När eleverna kommer tillbaka efter påsklovet ska de få tid att beskåda och gissa på vilka klassiker som avbildats. Dessa svar skrivs som kommentarer till de olika illustrationerna. Vi kommer att lotta ut priser bland de rätta svaren.

Labyrintberättelser

I åk 8 tyska har vi läst böcker (se lista nedan) som är upplagda på ett lite annorlunda sätt. Man läser början, där huvudpersoner och miljö introduceras, och ganska snart ställs man som läsare inför ett val; ska huvudpersonerna gå hit eller dit? Man väljer och hänvisas till en sida där berättelsen fortsätter. Även här ställs man inför ett val o s v.

Jag insåg att sådana labyrintberättelser passar utmärkt att göra i digital form. När läsaren kommer till olika val klickar man på en länk där berättelsen fortsätter. När jag började "spåna" på antalet valmöjligheter fabricerade jag följande skiss:

Jag valde att testa detta skrivande i den grupp som läst labyrint-berättelserna och kontollfreak som jag är startade jag en blogg; Labyrintherzählungen och började lägga upp sidor och länkar som representerade de olika delarna i skissen ovan. Jag bjöd in eleverna och gav dem rättigheter att redigera allt eftersom de skulle gå in och skriva på de länkade, tomma sidorna som jag lagt upp. Detta är lite vanskligt för jag har varit med om att elever gått in och till exempel ändrat i andras texter och till och med tagit bort andras arbeten när jag givit sådant förtroende tidigare. När arbetet var färdigt tog jag bort deras rättigheter.

De böcker vi läst handlade om olika ställen i tysktalande länder så jag bad mina elever gör en berättelse som utspelar sig i Lund. De var först lite tveksamma för de tyckte de inte behärskar så mycket tyska ännu men jag sa att det var tillåtet att "stjäla" ord och innehåll från de böcker de läst samt att texten kunde vara ganska kort, alltså inte så lång som i de berättelser de läst. De skrev sina texter och jag satt ner och resonerade med dem om verbböjning och annan grammatik när jag rättade deras texter. De var tre-fyra elever i varje grupp och början skrev de tillsammans. Ganska snart fick de vars en "pil" från skissen och fick själva ansvara för denna bit text. På så sätt kunde alla få sin vilja igenom. Ville man ha en romantisk berättelse, en spännande berättelse eller en spökhistoria så fanns det plats för alla varianter.  Det var viktigt att man började läsa från början när man skulle skriva nästa bit så att allt hängde ihop. De som ville fick även göra illustrationer till sina berättelser.

Resultatet blev överraskande bra. Samarbetet i grupperna fungerade utmärkt och eleverna var engagerade och hjälptes åt att färdigställa gruppens berättelse. Eleverna fick träna på att slå upp och välja rätt ord / uttryck samt att kontrollera sitt språk för att uppnå en högre grad av språklig korrekthet.  Jag la upp en "hjälpsida" på bloggen om tips på hur man kan kontrollera sitt språk. Emellanåt resonerade vi om språkliga strategier, ofta om att skriva på ett lite enklare språk. Viss grammatik har vi inte hunnit gå igenom än så då sa jag hur det skulle vara men i andra fall resonerade jag med varje elev vid rättningstillfällena.

De böcker vi läste är skrivna av Martina Gattermann och heter:

Auf gefährlichen Wegen- utspelar sig vid slottet Braunfels

Abendteuer in Wien

SOS aus Berlin

Labyrintberättelserna vi läste

NE + e-språk

Numera erbjuds de som har skolavtal med NE även en språktjänst kallad e-språk. På svenska, engelska, tyska, franska och spanska publiceras

• varje vecka ett antal nyhetsartiklar i olika svårighetsgrad
• varje månad en film
• varje månad en ny låt, typ karaoke

Till både nyhetsartiklarna och filmerna finns det förståelse- och/ eller diskussionsfrågor.

Min skola har tidigare själva köpt denna tjänst och jag tycker det är ett bra sätt att variera undervisningen med. Nyheterna och filmerna är aktuella och handlar om saker som kan tänkas intressera ungdomar. Jag tycker sånger är ett utmärkt sätt att öva uttal, men "sångviljan" varierar med olika klasser. I vilket fall så piggar en sång upp och man kan öva ordkunskap i och med att texten visas. Denna tjänst, e-språk, är även en lämplig sak att ta till om man någon gång behöver vikarie. Den ger meningsfullt arbete åt eleverna och läraren behöver inte skriva långa planeringar för att sätta in en vikarie i vad som ska göras.

Animerad tomtenisse eller tomtefoto

Nu är det dags att fylla den digitala adventskalenderns luckor och då har jag hittat några lustiga verktyg.

Rappande tomte gjord i Office Max Elf yourself

Vem döljer sig bakom skägget?
(gjord i Santa Me)

• I Office Max Elf Yourself  lägger du till ett eller flera ansikten på dansande tomtenissar. Gratisversionen ligger kvar på nätet en dryg månad. Man kan länka till animeringen eller bädda in den, men då startar den automatiskt när man går in på webb-sidan.
• Santa Me är en gratis app till smartphones där man kan sätta tomteskägg, luvor och andra juldekorationer på foton.

Gör en egen digital julkalender

Oavsett ålder vill eleverna ha lite extra julmys så här i adventstid och jag började leta efter kalendrar på nätet. Det finns en hel del men det var ingen som jag föll för helt och hållet. Mycket innehåll, bland annat om jultraditioner i olika länder, hittar man på Woodland JR 2010 advent calendar. Det finns många fler exempel men de flesta är engelska och de har då 25 luckor och de vänder sig mestadels till yngre barn. På en sida på iLearn Technology finns en lista med många olika sorters kalendrar.

Jag letade vidare efter mallar för att göra egna julkalendrar och på webb-sidan presentation magazine hittade jag mallar till Powerpoint-presentationer. Jag valde en mall med en julig bild och började skriva ut numrena 1- 24 på förstasidebilden. Jag la till 24 "andrasidor", en för varje dag. Numrena på förstasidan gjorde jag till hyperlänkar till respektive sida.  I Powerpoint gör man hyperlänkar genom att markera det man vill länka från och sedan väljer man Bildspel + Händelseinställningar från menyn. Man klickar i Hyperlänka till och Bild + den bild man länkar till. Jag la även till Händelseknappar, tillbaka till första sidan, på varje sida.

Jag har förberett första "luckan" med en rolig bild från terminsstarten och sedan tänkte jag be eleverna om material till de följande luckorna. För att ingen ska tjuvtitta i luckorna så får jag lägga upp material efter hand. Eftersom jag sparat presentationen i SkyDrive (Arkiv + Dela ut + Spara i SkyDrive) och tagit länken till kalendern därifrån så går jag in i SkyDrive för att redigera kalendern och göra tillägg dag för dag.

Jag provade att spara och dela julkalendern i Dropbox men i visningsläget fungerar inte länkarna. Man måste ladda ner presentationen för att få med dessa funktioner. Jag ger er ändå länken till denna kalender för då kan ni ladda ner, kopiera och ändra i den för att göra er egna julkalender.

UPPDATERING: När PP-presentationen blev full med länkar fungerade det inte med länken till SkyDrive så jag flyttade kalendern till Dropbox och man måste ladda ner den varje gång man vill se den och ha fungerande länkar.

Vill ni ta en titt på vår färdiga kalender?

Skapa lite julmys med en egen julkalender

Dela texter i Google Docs

Skärmdump av mina kommentarer till en elev

Jag testar denna termin att låta mina elever skriva och dela sina texter i google documents. 
Alla som har ett google-konto har även denna funktion och man hittar den på; docs.google.com. Man klickar på "skapa" och väljer "dokument" och sedan är det bara att börja skriva.

Varje elev bjuder in mig samt några kompisar att ge respons. Inbjudan gör man genom att när man är inne i dokumentet klicka på den blå "dela"-knappen och skriva in mail-adresser på dem man bjuder in. Man ställer även in vilka rättigheter de inbjudna ska ha och jag rekommenderar mina elever att ställa in "kan kommentera".

Detta är ett smidigt sätt för mig som lärare att se allas texter under arbetets gång samt att kunna ge feed-back och rättningskommentarer digitalt. Man kan dels skriva övergripande kommentarer, dels markera ställen i texten och ge mer specifika rättelser.

Kamratbedömning är något som betonas i Lgr11 och detta verktyg ger oss möjlighet att genomföra detta under processen, d v s  " den gamla" skrivprocessen i digital version.

Prezi-presentation av bokcirkelroller

Bokcirkel on Prezi

För ungefär ett år sedan tipsade mig en kollega om ett nytt presentationsverktyg, Prezi, och detta verktyg lovordades nu senast på SETT-mässan i Stockholm, men det var inte förrän nu på sommarlovet som jag har fått tid över att göra en sådan presentation. Jag valde att göra en presentation av de olika alternativa roller som eleverna kan ha när de jobbar i bokcirklar. De läser ett avsnitt varje vecka och vid redovisningarna presenterar de olika uppgifter som de haft till veckans läsning. Detta är ett elevaktivt arbetssätt och det gynnar läsförståelsen att få höra hur andra uppfattat det lästa.

När jag bekantar mig med ett nytt verktyg väljer jag alltid en färdig mall vilket ges i de flesta verktyg. Jag märkte dock att om man ville avvika lite från mallen blev det genast problem med t ex att få rätt storlek på text och att få objekt på rätt ställe. På det stora hela tycker jag ändå att det var ett lättarbetat verktyg. Man fick sitta och "pilla" lite innan allt kom på plats. Resultatet är annorlunda jämfört med vanliga Keynote- och Powerpoint-presentationer.

Författarbrev

Vi provade en annorlunda grej när vi gick igenom litteraturhistoria med årskurs nio. Ett antal författare valdes ut och vi parade ihop samtida författare. Eleverna fick dra lott vilken de skulle vara och uppgiften var sedan att skriva ett brev från den ena författaren till den andra. De skulle baka in fakta om samtiden, om skrivande samt om mottagande författare och skriva ett intressant brev.

Jag gjorde ett exempelbrev från Tolkien till Lewis.

Brevskrivarparen fick i grupper muntligt "opponera" på varandras brev, d v s bedöma kvalitén enligt de bedömningskriterier vi gett dem innan arbetet samt besvara eventuella frågor som ställdes i brevet.

Detta var ett intressant sätt att variera litteraturhistoria. Samtidigt garderar man sig som lärare från att eleverna går ut på nätet och kopierar någon annans arbete. Vi hade lite "problem" med att författarna vi parat ihop inte levt exakt samtidigt men hela uppgiften var ju en kreativ uppgift av karaktären "tänk om författare X skrivit ill författare Y. Vissa elever fick då lägga till " om dessa levt samtidigt".

Eleverna lärde sig om det författarpar de fått sig tilldelat, men vi märkte också att de var inne och läste varandras brev på bloggen. Genom publicistiska arbetssätt finns informationen lättillgänglig och det skapar fler inlärningstillfällen.

Breven publicerades på en blogg

Jeopardy

Så här i slutet av terminen behöver man ofta lite mer lekfulla uppgifter som ändå känns meningsfulla. Jag hittade en gratisresurs, JeopardyLabs, där man enkelt tillverkar egna Jeopardy-spel som sedan finns tillgängliga på nätet. Användare behöver inget konto men man anger ett lösenord för att kunna gå in och redigera spelet senare. Man skriver in kategorier och frågor, sparar och kopierar adressen så att man kan hitta sitt spel som alltså sparas på nätet. (Enkla instruktioner ges på engelska.)

Här är ett exempel på blandade frågor som vi tänkt använda vid våra sjuors avslutning. Man väljer hur många lag som ska spela mot varandra och sedan får man själv sköta poängprotokollet genom att plussa och subtrahera i poängrutorna.

Gör egna korsord på datorn

Korsord gjort med Puzzlemaker

Det finns en hel del gratis verktyg på nätet som erbjuder enkla sätt att göra korsord. Tyvärr är det ofta så att när du väl vill skriva ut, exportera eller publicera ditt korsord så är det bara en enklare version som man kan välja. Annars är du tvungen att köpa en programvara eller betala för den kopia du vill använda.  Jag har dock hittat några verktyg som går att använda. Två är on-line-verktyg. Fördelen med dessa är att man inte behöver registrera sig. Nackdelen är att man inte kan spara och gå tillbaka och redigera. Gör man fel får man helt enkelt göra om.


Ett enkelt korsord skapas med verktyget: Puzzlemaker
http://puzzlemaker.discoveryeducation.com
De har flera varianter av spel men ett vanligt korsord kallas Criss-Cross. Man namnger korsord och kan låta de färdigval som står i ”step” 2 och 3 stå kvar. Därefter skriver man in varje ord och efter ett mellanrum skriver man in översättningen. När man är färdig trycker man på ”Create My Puzzle”. En fördel med detta korsord är att bakgrunden inte är färgad, vilket är fördelaktigt om man vill skriva ut korsordet. Man kan skriva ut korsordet direkt och vill man spara det digitalt måste man klicka på "Skriv ut"+ "Spara som pdf".

Ett annat gratis on-line verktyg är Crossword Puzzle Games:
http://www.crosswordpuzzlegames.com/create.html
Du skriver in ordet/glosan i en ruta och förklaringen/översättningen i den andra. När du skrivit in alla orden trycker du på knappen ”Create my crossword puzzle”.  Fördelen med detta korsord är att det är lätt att förstå att ordet skrivs i en ruta och förklaringen i en annan. Bakgrunden är färgad och det kan vara ibland vara problem när man vill skriva ut korsordet. De ger hjälp att fixa till detta på sidan.

Man sparar korsorden genom att trycka på ”Skriv ut” och längst nere till vänster på "PDF". Därefter sparar man korsordet som en PDF-fil.

Det finns andra verktyg men för att kunna spara måste man registrera sig och man måste ofta betala för att kunna skriva ut och exportera korsorden. Ett verktyg som är anpassat till Mac-datorer är Crossword forge: https://crossword-forge.en.softonic.com/mac. Man kan ladda ner en demo-version och testa och bli frälst.....

Det är fantastiskt lätt att göra ett korsord och det bästa är att man kan välja lämpliga bakgrunder som gör att korsordet ser verkligt proffsigt ut. Man kan ta egna bilder och lägga till som bakgrunder och det är inga problem att gå in och ändra om man upptäcker fel. I gratisversionen kan man bara skriva ut facit till korsordet utan bakgrund. En licens kostar cirka 50 dollar.

Korsord gjort med Crossword forge

Nya möjligheter på Glosor.eu

Många känner till att man kan variera ordinlärningen genom att be eleverna gå in på Glosor.eu eller Glosboken.se. Nu har Glosor.eu lanserat lärarkonto som gör tjänsten ännu mer användbar.  I yngre årskurser kan läraren bilda kurser med grupp-login. Man länka från andra webb-sidor till en övning man gjort, utan inloggning. Lärare kan skriva ut övningar och man kan göra läxprov på nätet, med mera. Flera lärare kan vara kopplade till en grupp, t ex med parallellklasser där man turas om att göra övningar. Det finns en bra beskrivning av de olika funktionerna samt hur man gör i en nerladdningsbar fil på startsidan (Funktioner för lärare). I detta dokument ges ocskå exempel och inspiriation till hur man kan använda verktyget.

Här är ett exempel på en ny övning på Glosor.eu, Tipspromenad, och även en länk till startsidan för denna ordlista, Sovay del 1. Alla varianterna i listan passar inte till denna ordlista men tipspromenaden samt bilspelet fungerar väl.