En spelifierad läsutmaning: 4 mil

Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns.

Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan:

Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. I en fördjupningsuppgift skulle man tillämpa sina kunskaper och jag skapade då en spelifierad läsutmaning. Många rön tyder på att vi i skolan har vinster att hämta om vi lyckas använda oss av spelmekanismer när vi försöker fånga elevernas intresse och fokus. I bland annat septembernumret av Skolvärlden fanns ett lång artikel i detta ämne.

Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. Stöd & Stimulans nr 4, 2008).  Han hävdar att man måste läsa 40 mil innan man kan läsa med automatik, det vill säga inte läsa varje bokstav för sig utan hela ord. Ju mer du läser desto mer tränar du upp ögats förmåga att läsa allt fler ord samtidigt. Utmaningen baseras därför på antal lästa meter. En vanlig ungdomsbok är på cirka 500 meter och i de två sjuor jag undervisar nu är de 19 och 18 elever. Målet för utmaningen är 4 mil, alltså drygt fyra ungdomsböcker per elev. Jag ger även bonusmetrar när eleverna vid återkommande reflekterande boksamtal i mindre grupper uppvisar vissa kunskapskrav, se länk. Belöningen när eleverna når det slutgiltiga målet är att jag bjuder klassen på fika.

Denna sträcka ska vi läsa

För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. På en karta markerar jag cirka varannan vecka hur långt vi läst på vägen mot vårt mål, men så gott som varje vecka uppdaterar jag meterantalet som anges för varje klass, I Google Drive bokför och summerar jag i ett kalkylblad, dels klassernas, dels de individuella ansträngningarna och dessa siffror omvandlas till diagram. På läsutmaningens webbsida finns instruktioner och det aktuella läget för varje klass men även diagram över hur långt varje elev läst. Jag tror att en sådan individuell resultattabell stimulerar motivationen, även hos de svaga läsarna. Det är ju just tävlingsinstinkten och snabb feedback som är några av de starka mekanismer som gör att spel engagerar, men det är viktigt att en elev inte får slås ut utan alla elever måste få uppleva framgång och få positiv förstärkning för detta. I denna läsutmaning kan ju eleverna själv välja vilken bok de vill läsa och på så sätt individanpassas utmaningarna. Även om en elev bara läser två böcker har den ju bidragit med cirka 1000 meter på vägen mot det gemensamma målet. När de läst klart en bok får eleverna i samråd med läraren välja att redovisa sina böcker på olika sätt och därmed bli bedömda i olika kunskapskrav. Eleven har då möjlighet att välja de kunskapskrav som ligger lägst och den har därigenom eget inflytande över sin utveckling och sitt betyg i svenska. I en lista ges förslag på hur man kan redovisa boken via olika kunskapskrav.

Det blir fika vid vägens slut.

I spel finns det både inre och yttre belöningar. I detta fall är fikan vid uppnådda 4 mil samt uppfyllda kunskapskrav och eventuellt höjda betyg yttre belöningar, saker som syns. Inre tillfredställelse nås när eleven blir nöjd med att ha läst böcker och bidragit med meter samt i den formativa bedömning och individuella feedforward som sker i samtal med läraren.

Den kritik som riktas mot "gamification" handlar bland annat om man använder olika spel från spelmarknaden i undervisningen så är de inte gjorda med kursplanen och centralt innehåll som utgångspunkt utan med kommersiella intressen och underhållning som huvudsyfte. I sådana spel ges inte heller tid till reflektion vilket är viktigt för inlärningen, det vill säga om man ska hinna befästa det man lärt sig när man fick feedback i spelet. Om lärarna istället spelifierar olika moment från kursplanernas innehåll så används spelmekanismer för att förstärka lärandet och i samtalen med läraren ges eleven tid för reflektioner.

I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande. Vi tydliggör mål samt hur bedömningen är en del av elevens utveckling genom att utgå från kunskapskraven i svenska både vid boksamtalen samt vid de vägledande samtal där eleven bestämmer hur den ska redovisa boken. I dessa samtal ges framåtsyftande förbättringstips. Eleverna känner att de har reellt inflytande över sitt lärande genom att ha friheten att välja olika kunskapskrav när de ska redovisa böcker. I boksamtalen blandas eleverna och det ges goda möjligheter till kamratlärande när man ser hur vissa elever har förmågan att till exempel ställa framåtsyftande frågor eller att sammankoppla texternas innehåll med egna erfarenheter. Sådan kvalitéer påpekas av läraren både när samtalet startar och avrundas. Eleverna får flera chanser att göra bra ifrån sig, både vid boksamtal och vid bokredovisningar.