BaBaDum- öva ord på olika språk

Genom Facebookgruppen Språklärare delar med sig hittade jag en webb-sida som heter BaBaDum, där man kan träna glosor i olika språk. Sidan är perfekt om man bara har lite tid över på en lektion. Man kan tävla och se vem som hinner få högst poäng på den tid som är kvar av lektionen. Även svenska språket finns med och kan då till exempel användas av SvA-elever.

Skärmbild från Webb-platsen BaBaDum

Feedback via Kaizena

På den skola jag jobbar låter vi eleverna synliggöra sitt lärande genom att de publicerar sina skolarbeten på vars en blogg. Detta underlättar för formativ bedömning samt kamratrespons. Föräldrarna kan lätt se vad vi jobbar med i skolan och eleverna kan känna stolthet för sitt skolarbete. Ett sådant publicistiskt arbetssätt ställer även krav på uppgifterna, som helst ska vara av reflekterande och undersökande karaktär och inte får vara av typen fråga-svar, för då finns det risk att elever kopierar svar från varandra.

Vid summativ bedömning vill man som lärare vara säker på att det man bedömer är elevens egna prestationer utan hjälp av kamrater och föräldrar och då är Google-appen Kaizena ett alternativ. Eleverna producerar det som ska bedömas i Google Drive och lämnar sedan in sitt arbete via Kaizena. Vid inlämningen blir arbetet en ögonblicksbild av hur dokumentet såg ut just då. Läraren kan sedan markera i arbetet och lämna muntliga eller skriftliga kommentarer samt länka till aktuella genomgångar. Därefter går eleven in på Kaizena och ser lärarens kommentarer och om den vill bearbeta sin text måste den öppna dokumentet i Google Drive.

Vill man ladda ner appen Kaizena går man in på Google Drive + "New" + "More" + "Connect more apps".  I sökrutan skriver man sedan "Kaizena" och laddar ner appen. Vid första tillfället måste man registrera sig och fylla i om man är elev eller lärare.

I Google Drive klickar man på New + More+ Connect more apps.

Skriv Kaizena i sökrutan och ladda ner appen.

Man kan ge eleverna en länk till lärarens Kaizena-profil eller så kan eleverna söka sin lärare via sökrutan på Kaizena. När eleven klickar på "Request feedback from..." så kan läraren ha skapat boxar för olika klasser eller uppgifter. Jag skapade en box för varje undervisningsgrupp men jag har märkt att dessa boxar blir fulla och inför nästa termin tänker jag skapa en box per uppgift för då kan man plocka bort färdigkommenterade uppgifter i ett arkiv.

Eleverna söker upp lärarens Kaizena-profil.

För att gruppera elevernas inlämnade arbeten kan läraren skapa olika inlämningsboxar.

När man ger feedback kan man markera i texten och koppla en kommentar till denna markering. Kommentarerna kan vara muntliga, skriftliga eller bestå av länkar till lektioner med genomgångar av aktuell svårighet. 

Man markerar i texten och kopplar feedback till dessa markeringar

Ett annat användningsområde är att låta eleverna skiva och lämna in vad de gjort under en viss lektion. Jag upplever ibland att eleverna har svårt att komma igång och få något gjort under lektionerna. För att förbättra fokus och effektivitet kan man låta dem lämna in vad de gjort under en lektion. Detta görs framför allt för att synliggöra hur väl varje elev utnyttjar tiden i skolan och så att läraren kan ge råd och hjälp till dem som har svårt att fokusera. Det finns en tendens till att ju mindre tidspress en elev har desto mindre blir gjort, vilket ofta leder till att man i slutändan inte blir klar med uppgifter tid. Jag menar inte att man ska stressa eleverna men att då och då sätta lite tidspress kan inverka positivt på fokus och höja arbetstempot.

En spelifierad läsutmaning: 4 mil

Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns.

Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan:

Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. I en fördjupningsuppgift skulle man tillämpa sina kunskaper och jag skapade då en spelifierad läsutmaning. Många rön tyder på att vi i skolan har vinster att hämta om vi lyckas använda oss av spelmekanismer när vi försöker fånga elevernas intresse och fokus. I bland annat septembernumret av Skolvärlden fanns ett lång artikel i detta ämne.

Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. Stöd & Stimulans nr 4, 2008).  Han hävdar att man måste läsa 40 mil innan man kan läsa med automatik, det vill säga inte läsa varje bokstav för sig utan hela ord. Ju mer du läser desto mer tränar du upp ögats förmåga att läsa allt fler ord samtidigt. Utmaningen baseras därför på antal lästa meter. En vanlig ungdomsbok är på cirka 500 meter och i de två sjuor jag undervisar nu är de 19 och 18 elever. Målet för utmaningen är 4 mil, alltså drygt fyra ungdomsböcker per elev. Jag ger även bonusmetrar när eleverna vid återkommande reflekterande boksamtal i mindre grupper uppvisar vissa kunskapskrav, se länk. Belöningen när eleverna når det slutgiltiga målet är att jag bjuder klassen på fika.

Denna sträcka ska vi läsa

För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. På en karta markerar jag cirka varannan vecka hur långt vi läst på vägen mot vårt mål, men så gott som varje vecka uppdaterar jag meterantalet som anges för varje klass, I Google Drive bokför och summerar jag i ett kalkylblad, dels klassernas, dels de individuella ansträngningarna och dessa siffror omvandlas till diagram. På läsutmaningens webbsida finns instruktioner och det aktuella läget för varje klass men även diagram över hur långt varje elev läst. Jag tror att en sådan individuell resultattabell stimulerar motivationen, även hos de svaga läsarna. Det är ju just tävlingsinstinkten och snabb feedback som är några av de starka mekanismer som gör att spel engagerar, men det är viktigt att en elev inte får slås ut utan alla elever måste få uppleva framgång och få positiv förstärkning för detta. I denna läsutmaning kan ju eleverna själv välja vilken bok de vill läsa och på så sätt individanpassas utmaningarna. Även om en elev bara läser två böcker har den ju bidragit med cirka 1000 meter på vägen mot det gemensamma målet. När de läst klart en bok får eleverna i samråd med läraren välja att redovisa sina böcker på olika sätt och därmed bli bedömda i olika kunskapskrav. Eleven har då möjlighet att välja de kunskapskrav som ligger lägst och den har därigenom eget inflytande över sin utveckling och sitt betyg i svenska. I en lista ges förslag på hur man kan redovisa boken via olika kunskapskrav.

Det blir fika vid vägens slut.

I spel finns det både inre och yttre belöningar. I detta fall är fikan vid uppnådda 4 mil samt uppfyllda kunskapskrav och eventuellt höjda betyg yttre belöningar, saker som syns. Inre tillfredställelse nås när eleven blir nöjd med att ha läst böcker och bidragit med meter samt i den formativa bedömning och individuella feedforward som sker i samtal med läraren.

Den kritik som riktas mot "gamification" handlar bland annat om man använder olika spel från spelmarknaden i undervisningen så är de inte gjorda med kursplanen och centralt innehåll som utgångspunkt utan med kommersiella intressen och underhållning som huvudsyfte. I sådana spel ges inte heller tid till reflektion vilket är viktigt för inlärningen, det vill säga om man ska hinna befästa det man lärt sig när man fick feedback i spelet. Om lärarna istället spelifierar olika moment från kursplanernas innehåll så används spelmekanismer för att förstärka lärandet och i samtalen med läraren ges eleven tid för reflektioner.

I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande. Vi tydliggör mål samt hur bedömningen är en del av elevens utveckling genom att utgå från kunskapskraven i svenska både vid boksamtalen samt vid de vägledande samtal där eleven bestämmer hur den ska redovisa boken. I dessa samtal ges framåtsyftande förbättringstips. Eleverna känner att de har reellt inflytande över sitt lärande genom att ha friheten att välja olika kunskapskrav när de ska redovisa böcker. I boksamtalen blandas eleverna och det ges goda möjligheter till kamratlärande när man ser hur vissa elever har förmågan att till exempel ställa framåtsyftande frågor eller att sammankoppla texternas innehåll med egna erfarenheter. Sådan kvalitéer påpekas av läraren både när samtalet startar och avrundas. Eleverna får flera chanser att göra bra ifrån sig, både vid boksamtal och vid bokredovisningar.

Kahoot!

Jag har börjat använda ett verktyg som heter Kahoot. Läraren registrerar sig på Kahoot och skapar där olika frågetävlingar.  Det är enkla flervalsfrågor.  Man kan välja hur många alternativ man vill ha och  rätt svar markeras. Man ställer även in hur lång betänketid man vill ge eleverna. När en quiz startas så kommer det upp ett nummer på skärmen. Eleverna går in på Kahoot.it på sina datorer, plattor eller mobiler och skriver in numret. När alla registrerat sig startar man. Efter betänketiden visas rätt svar och hur många som valt de olika alternativen. I det läget kan läraren resonera om svaret och ge formativ bedömning utan att de som svarat fel känner sig direkt utpekade. Mellan varje fråga får man se en lista med de fem bästa resultaten. Den som svarar rätt snabbast får mest poäng. Varje deltagare ser på sitt verktyg vilken plats de ligger på.

Mina elever är helt galna i dessa frågetävlingar. Jag har mest använt dem i tyska där jag tränar kasus efter olika prepositioner och jag har aldrig tidigare haft elever som bönar och ber att vi ska köra fler övningar med denna grammatik. Det roliga är att de tysta duktiga tjejerna får glänsa, men alla, även de annars omotiverade, är på bettet och försöker hitta rätt artikel så snabbt de kan. Eftersom man efter varje fråga ser hur många som valt de olika alternativen kan jag se att antalet rätt svar är i majoritet och att andelen rätt ökar för varje gång man kör övningen. Nån nytta gör den i varje fall och eleverna blir uppsluppna på köpet.

Här är länkar till några övningar jag gjort:
In der Stadt; eleverna ser en mening och väljer en plats i staden som passar till aktiviteten.
Prepositioner med ackusativ eller dativ; eleverna väljer vilket kasus som kommer efter prepositionen.
Prepositioner med ackusativ + prepositioner med dativ; eleverna ska skriva rätt artikel på orden efter prepositionerna.

Namnslumpare

För att eleverna ständigt ska vara alerta och vara beredda på att svara så är det många som använder sig av metoder som "no hands" och "names in a box". Jag har en låda med lappar med elevernas namn på katedern men har vid olika tillfällen sett digitala versioner av dessa och har nu blivit färdig att prova två sådana. Det är ju alltid kul att variera sig lite. Båda verktygen är lätta att använda, man behöver till exempel inte registrera sig, men de skiljer sig lite åt vad det gäller redigerings- och publiceringsmöjligheter.

Random name selector ger möjlighet till att ställa in tiden det tar innan ett namn väljs. Ska man ställa många frågor blir det för långsamt om man till exempel ska vänta fyra sekunder innan ett nytt namn kommer upp. Det är ju bättre att lägga dessa sekunder på att förlänga svarstiden. På denna namnslumpare kan man även välja att koppla bort ljudet. När jag skrivit in namnen och skulle lägga in slumpgeneratorn på vår årskursblogg fungerade inte URL-länken utan jag fick bädda in sidan istället. Det var lite svårt att få plats med hela slumpgeneratorn på vår blogg men jag ändrade formatet lite så det blev OK, se exempel. Man kan redigera på sidan man får upp om man till exempel vill ändra tiden.

Det andra exemplet kommer från Classtools.net. Det ser snyggare ut och man länkar via en URL-länk. Nackdelen är att här inte finns någon möjlighet att ändra tiden och inte heller att koppla bort ljudet, men man kan ju alltid stänga av ljudet på datorn. Här är vårt exempel:

Halloween-tips

Jag hittade några sånger som kan vara användbara starters så här i Halloween-tider:
Scary song
Five little pumpkins
På Learning Stations hemsida hittar man fler låtar.

The in-class flip

Jag råkade se denna film på You-Tube och kom att tänka på att detta upplägg skulle passa en orolig klass jag har, där jag har stora problem att få hela gruppen att följa med på genomgångar men även att få dem att jobba över huvud taget.

Konceptet går ut på att eleverna jobbar i stationer med en flippad genomgång som en station. Läraren får på detta sätt mer tid åt dem som behöver hjälp att komma igång samt åt dem som har svårt att fokusera på skolarbetet. Titta och se om det kan vara något för dig.