Realia and research

I engelska årskurs nio ville vi bedöma kunskapskraven att använda sig av olika källor i sin egen produktion samt att kunna göra realiajämförelser. Eleverna fick vara med i planeringen av arbetet och de var eniga om att de inte ville ha några skriftliga uppgifter. Vi bestämde oss för muntliga redogörelser. Många elever är inte överförtjusta i att redovisa på engelska i helklass så de blev indelade i grupper med 6-7 personer  i varje. Vi bestämde även att de som lyssnade skulle få någon kontrollfråga efteråt för att kontrollera att man lyssnade aktivt och kunde lära sig något av presentationen.

Vi gick igenom realiatexterna i vårt läromedel och tittade varje vecka på någon av UR:s filmer om English speaking countries. Efter varje text och varje film diskuterade vi vad som var intressant information och gjorde gemensamma minnesanteckningar med stödord på blädderblock. Dessa stödord var till god hjälp när eleverna sedan skulle välja något ämne att fördjupa sig i.

Filmerna på UR/NE:
South Africa: http://www.ne.se/ur/program/159361
India: http://www.ne.se/ur/program/159362
The USA: http://www.ne.se/ur/program/159363
Ireland: http://www.ne.se/ur/program/159364
Jamaica: http://www.ne.se/ur/program/159365
The  Philippines: http://www.ne.se/ur/program/159366
The UK: http://www.ne.se/ur/program/159367

Därefter fick eleverna själva eller i par välja något fördjupningsarbete som de skulle presentera muntligt. Instruktionerna löd:

Research; three lessons + homework week 45 + 46
1 Choose a topic.
2 Search for material. Write down what sources you use.
3 Choose interesting facts, which you present in your own words in a Key-note-presentation of approximately 3-6 minutes (per person).
4 Draw some conclusions and make comparisons with you own experience and knowledge, or with English speaking countries or Sweden.
5 Practise doing the presentation

Resultatet blev överraskande bra. Det var intressant och trevligt att lyssna till presentationerna och eleverna uttryckte att de lärde sig "ovanliga" saker, d v s saker de inte brukar lära sig under engelsklektionerna. Kravet på att presentationen skulle innehålla slutsatser och jämförelser gav en extra dimension. Vad sägs t ex om en jämförelse mellan Harry Potter och Pippi Långstrump? Presentationerna sträckte sig bland annat över områden som lånord, Bollywood/Hollywood, Bob Marley/rastafari, South African Townships, Vikingarna på brittiska öarna, King Arthur, brittiska kolonier och kastsystemet i Indien.

Tysk on-line adventskalender

Jag har hittat en söt on-line adventskalender; Unser Sandmännchen, med 3-4 minuter långa filmer bakom varje lucka. Kalendern är för små barn men passar tyskeleverna eftersom det ordförråd som används matchar elevernas. De tycker även det är lite mysigt med kalenderöppnande och att filmerna är gulliga. Reception tränas och hörförståelsen förstärks med bilderna och agerandet i filmerna.

Skärmbild från kalendern Unser Sandmännchen

Till vissa avsnitt har jag transkriberat det som sägs så att man kan jobba vidare med avsnittet efter den första visningen. Man kan översätta, läsa dialogerna eller titta på avsnittet med texten som stöd.
Text till 1:a december.
Text till 2:a december.
Text till 6:e december, der Nikolaustag.

Vi ser bara några filmer i skolan och jag har märkt att eleverna ser de andra på egen hand hemma. Egenmäktigt "flipped classroom"!

Förhoppningsvis ligger filmerna kvar ett tag så man kan använda sig av några även efter jul. Kanske har man hittat "en goding" som återkommer varje år. Återstår att se!

Mycket nöje!

Gör animerade dialoger

Jag har vid flera tillfällen kommit i kontakt med GoAnimate men har inte förrän nu blivit färdig att använda verktyget, som finns i en enklare gratisversion. Man skaffar sig lätt ett konto med sin e-mail eller så loggar man in genom sitt facebook-konto. Om man använder sig av en mall går det snabbt att skapa en enkel animerad film. Man väljer miljö plus karaktärer och sedan skriver eller spelar man in dialogen. Om man väljer en syntetisk röst kan man gå in och välja om det är en man eller kvinna och vilken språkintonation den ska ha. Man kan också ställa in vilket ansiktsuttryck karaktären ska ha

Tidigare brukade jag i årskurs 6 visa några videofilmer där personer presenterade sig med mera. Nu kände jag att dessa videofilmer överlevt sig själva så jag tillverkade själv animerade filmer med detta innehåll.

Först en dialog där två personer presenterar sig för varandra:

Wie geht's by moca32 on GoAnimate

 Eleverna fick se filmen och sedan träna på samma fraser själva.

Deutsch	Schwedisch
-Hallo.Wie heißt du?	- Hej. Vad heter du?
-Ich heiße Max. Und du?	-Jag heter Max. Och du?
-Ich heiße Maria. Wie alt bist du?	- Jag heter Maria. Hur gammal är du?
-Ich bin zwölf. Und du?	- Jag är tolv. Och du?
-Ich bin elf.	-Jag är elva.
-Wie geht's?	-Hur står det till?  (Hur går det?)
-Danke gut, und du?	-Tack bra, och du?
-Leider nicht so gut. Ich bin erkältet.	-Tyvärr inte så bra. Jag är förkyld.
-Schade. Ich muß jetzt gehen.	-Synd. Jag måste gå nu.
-Bis bald. Tschüs!	- Vi ses snart. Hejdå!

Jag gjorde även an animation med en dialog där man övar fraser för att köpa en glass:

Eis kaufen by moca32 on GoAnimate



Verkäufer: Ja, bitte?

Du: Ich möchte zwei Kugel in einer Waffel, bitte.

Eine Kugel Schokolade.

Verkäufer: Einmal Schokolade. Und noch?

Du: Und dann eine Kugel Vanille.

Verkäufer: So, bitte schön.

Du: Danke. Wieviel kostet das?

Verkäufer: Zwei Kugeln kosten 2 Euro.

Du: Danke. Auf Wiedersehen.

Verkäufer: Tschüs!

Seven Steps to the Perfect Story

Klicka på denna länk för att få en
bild som går att få i större format..

Det är ofta jag hittar roliga och användbara saker när jag är ute och surfar. För att hitta dem igen samlar jag dem här i Kul@lära och eventuella bloggläsare kan också få användbara tips.

En regnig dag denna soliga sommar plockade jag fram datorn och fann då denna färgglada och informativa affisch om viktiga ingredienser i olika sorters berättelser publicerad i en blogg av Content Marketing Association.

På denna länk får man en bild som man kan klicka på för att få en större bild.

Jag kom att tänka på att vi fick en liknande genomgång av klassiska berättarmönster i ett skrivprojekt vi gjorde med skapande skola. Då fick vi följande kategoriseringar:


1 Att besegra ett monster
1 Ett hot eller monster på avstånd presenteras.
2 Hjälten förbereder sig.
3 Monstret kommer nära.
4 Strid; man tror monstret kommer att vinna.
5 Hjälten vinner mot alla odds. (Han hittar en svag punkt hos monstret.) Hjälten får en belöning

Ex Rödluvan, Star Wars

2 Från fattig till rik.
1 Hjälten som barn presenteras. Hjälten är fattig/olycklig och har ett svårt liv.
2 Hjälten får en möjlighet. Det verkar som om allt ska lösa sig.
3 Problem/missförstånd uppstår. Allt är mörkt och olycklig.
4 Problemen reds ut. Alla kan se hur bra hjälten är.
5 Slutar lyckligt.

Ex Askungen

3 Det stora äventyret
1 Ett hot mot världen. Hjälten, ofta med hjälp av vänner, ska rädda världen.
2 De gör en resa i farlig miljö.
3 Det läggs in perioder när hjälten är i vila.
4 Hjälten kommer nära hotet. Det blir allt mer farligt.
5 Slutstrid; hjälten mot hotet/fienden.
6 Lyckligt slut för världen. Hjälten vinner men är förändrad på något sätt.

Ex Sagan om ringen

4 Resan till en annan värld
1 Övergång till en annan värld; ofta från en verklig till en övernaturlig värld.
2 Världen är spännande.
3 Världen blir farlig, jobbig.
4 Hot; hjälten längtar hem.
5 Hjälten återvänder hem.

Ex Narnia, Robinson Crusoe

5 Komedin
1 Utspelar sig i en liten värld. Det handlar om kärlek och relationer.
2 Missförstånd uppstår.
3 Förvirring; allt blir allt mer komplicerat. Det finns ofta ett hot/en fiende.
4 Allt reder ut sig och det slutar gott.

Ex Shakespeare, Jane Austen, Hollywood-filmer

6 Tragedin
1 Hjälten är olycklig. Han är fattig / gör dåliga val.
2 Det verkar gå bra.
3 Saker går fel.
4 Allt rämnar. Hjälten dör eller hamnar i fängelse

Ex Romeo och Julia, Hamlet

7 Pånyttfördelsen
1 Hjälten hotas av något/någon.
2 Hotet är långt borta/under kontroll.
3 Hotet blir sant.
4 Det hofulla tillståndet varar under lång tid.
5 Mirakel räddar hjälten.

Ex Skönheten och odjuret, Törnrosa, Shrek, Snövit

Här är en länk till våra instruktioner till eleverna i detta skrivprojekt.

Selingua i Java: Övningar på olika språk

När jag var ute och sommarsurfade upptäckte jag en språksida, Selingua i Java, som kan vara användbar. Man kan öva ordkunskap med mera på olika språk; engelska, tyska, franska och spanska. Du behöver inte registerera dig men måste ha Java på datorn. Man kan välja olika svårighetsgrad på övningen och hela tiden mäts ens resultat i procent.

Skärmdump från Selinga i Java.

Ett ord: Man ska översätta ett ord och gissar du fel bokstav minskar din procentsats och tvärtom.
1+ 4 ord: Du väljer rätt översättning.
10+10 ord: Du ska para ihop ord med rätt översättning.
Tempo: Man ska hitta rätt översättning bland 25 alternativ i ganska raskt tempo. Funna ord blir grönmarkerade så antalet svarsalternativ minskar allt eftersom.
Korsord: Man kan välja svårighetsgrad både i korsordets omfång samt i ordens svårighet. (Trots det ganska svårt.)
Genus: Du får en ordlista med översättning och du kryssar för bestämd artikel.
Oregelbundna verb: Du får en av de tre verbformerna och får fylla i resterande två.

Jag tänker mig att man kan använda en sådan här sida för elever som blir färdiga fort men även som utmaningar; vem lyckas får bäst procentsats i denna övning? När eleverna jobbar på egen hand med övningar som dessa brukar jag ge dem ett uppdrag; att anteckna minst fem ord de inte kunde tidigare. Genom att samla och repetera okända ord i slutet av lektionen ökar chansen för ordinlärning.

Sidan är också användbar vid genomgång av genus i tyskan där man kan resonera om ordets genus även om eleverna inte stött på ordet tidigare.

Tumsagor

Nasse, das Schweinchen

I tyska årskurs sex brukar jag låta eleverna skapa tumsagor, det vill säga enkla sagor där man använder tumavtryck och streck för att illustrera.

Mina instruktioner lyder:
1 Hitta på en huvudperson / ett djur; Namnge och presentera.
2 Skapa ett problem.
3 Eventuellt blir problemet värre.
4 Problemet löses.

Det blir alltid härliga sagor på enkel tyska, alla olika. Vi gör små böcker men eleverna fotograferar även bilderna och lägger upp dem på sina bloggar.

Exemplet i detta inlägg har Filippa gjort.

Språksociologi: Värsta-språket-inslag + uppsatser med hjälp av checklista

När vi jobbade med språksociologi i årskurs 7 och 8 såg vi bland annat två avsnitt av Värsta Språket med Fredrik Lindström. Som avslutning på arbetet fick eleverna göra egna Värsta-språket -inslag samt skriva resonerande uppsatser eller krönikor om språk.

Eleverna uppmanades att omsätta det de lärt sig och göra egna presentationer och undersökningar. Visst material hittade de i tidningen Språk som skolan prenumererar på. Här är några exempel på elevalster:
En quiz där man ska tolka nyord. (Man måste fylla i sitt namn + e-mail för att kunna genomföra quizen)
En kort film om härskartekniker.
En kort film om chatt-språk.
En kort film om slang och chatt-språk.
En hel Värsta-språket-film.

Uppsatser om vårt språk blev ovanligt bra, dels för att alla hade något att skriva om, dels för att vi i förväg hade gett eleverna en checklista med information om vad vi skulle bedöma i uppsatsen. När uppsatsen rättades skrevs individuella kommentarer med versaler. Detta sätt att rätta är salutogent, det vill säga bejakar det positiva, för i checklistan står att eleven gör en massa saker och om något saknas så skrivs detta till med versaler. Det blir lätt så att rättningskommentarer fokuserar på det som behöver förbättras och ett konstaterande av allt det som är bra kommer i skymundan. Om eleven använder sig av denna checklista så blir måluppfyllelsen större. När jag lyssnade till Dylan Williams föreläsning i Lund så sa han att om du inte lärt dina elever tillräckligt mycket så blir det jobbigt att rätta. Jag tänkte vidare på detta och ville prova med att ge eleverna en checklista i förväg. Rättningen blev mycket smidigare. De flesta eleverna hade använt sig av checklistan och det mesta blev gjort. Jag kopierade checklistan med individuella kommentarer och klistrade in den i vårt dokumentationsverktyg, Unikum, för varje elev.

I och med att uppsatserna publicerades på elevernas bloggar fick de i par läsa varandras uppsatser för att träna sig i att granska texter innan jag publicerade mina bedömningskommentarer. Om man läser sin egen text blir man ofta "blind" för misstagen, för ingen gör ju medvetet ett fel. Om man däremot läser någon annans text är det lättare att granska på ett objektivt sätt.

Under vårt arbete med språksociologi använde vi oss av en del annat material från webben. Det tar lång tid att hitta bra saker så därför listar jag det vi använde här:

• UR:s arbetsmaterial i retorik; Vi använde vissa övningar med kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck och röst.
• En film om kroppsspråk gjord av gymnasielever (ca 16 minuter)
• Ett utdrag ur serien Hjärnstorm där Henrik Fexeus manipulerar personer att svara på ett visst sätt med hjälp av kroppsspråk (ca 5 minuter).
• Jagodu; Datingtips; kroppsspråk (ca 3 minuter)
• Värsta språket: Vad är skillnaden på dialekt och sociolekt; UR Access (ca 30 minuter)
• Robert Gustafsson: Sveriges roligaste dialekt (ca 2 minuter)
• Humoristisk film om skånska i olika sammanhang, sociolekt (ca 4 minuter)
• Värsta språket: Svordomar och fula ord; UR Access (ca 30 minuter)
• Quiz om chattspråk- 10 flervalsfrågor.
• Film om chattspråk gjord av gymnasieelever (ca 4 minuter)
• Om härskartekniker: Och var fick du luft ifrån? UR Access (ca 30 minuter; MYCKET BRA!)
• Tidningsartikel i DN: Elaines sju härskartekniker
• En artikel: 33 härskartekniker
• Tidningsartikel: Så försvarar du dig mot härskartekniker

Omvänd mindmap

Ett kul sätt att repetera ord så här vid terminsslut är att tillverka omvända mindmaps, det vill säga tankekartor med associationsorden utskrivna och sedan ska man gissa vilket ord som ska stå i mitten. Detta är en bra ordövning, dels repeterar tillverkaren ord, dels testar mottagaren sin ordförståelse.

Jag tillverkade två exempel och bad sedan eleverna göra egna tankekartor och lägga på sina bloggar.

När vi gick igenom elevernas tankekartor kom vi verkligen in på ordkunskap och hur man gör när man slår upp ord som man inte kan.

Stonecold- bokläsning + olika digitala uppgifter

Robert Swindells roman Stonecold är en spännande och ganska lättläst bok som vi haft i klassuppsättning en längre tid. Boken handlar om en ung kille som inte kommer överens med sin styvpappa och som beger sig till London där han lever som hemlös. Under detta läsprojekt gavs eleverna möjlighet att göra olika extrauppgifter i anslutning till boken, gärna för att förstärka och för att få en chans att visa upp förmågor som den enskilde behövde jobba med. Det blev ett härligt smörgåsbord av aktivitet och kreativitet:

• Ordmoln med verktyget Wordle
• Intervju av huvudpersonen gjord i Vocaroo
• Quiz med frågor på bokens innehåll (gjord på webb-sidan Make-a-Quiz; åtkomst till quiz genom att man skriver sitt namn + e-mail)
• Illustrationer
• Tidningsartiklar
• Sammanfattning av en dokumentärfilm om hemlösa
• En rap om bokens innehåll
• Ett korsord

Att då och då låta eleverna påverka och ansvara för sitt lärande fullt ut skapar individanpassat lärande och stor variation. Ingen elev kan klaga på att något är för lätt, för svårt eller för tråkigt. Det är upp till dem att bestämma vad de ska syssla med. Jag tror man som lärare måste ge exempel på uppgifter man kan välja mellan för att öva de olika förmågorna, i varje fall de första gångerna man genomför sådan här "Learner Autonomy". Om man ska starta projekt som löper över längre tid tror jag man måste ha en slags planeringskalender och loggbok så att läraren lätt kan se vilka elever /grupper som fungerar och vilka som behöver stöttning.

I slutet av detta Stonecold-projekt gjorde vi en hörövning där vi såg en dokumentärfilm om en ung tjej, som gör en videodagbok om när hon söker efter en hemlös vän.

En filmatisering av boken finns utlagd i tio-minuters-klipp på YouTube så jag gjorde en spellista på mitt YouTube-konto och vi såg avslutningsvis filmversionen. 

Auf dem Campingplatz; Bloggversionen

Skärmdump från bloggen Auf dem Campingplatz

I tyska brukar jag varje läsår genomföra en storyline. Denna metod innebär att man skapar en fiktiv värld och eleverna är olika påhittade karaktärer som agerar i denna. Jag har tidigare berättat om Am Campingplatz men denna gång använde jag en blogg som vår fantasivärld, vår "virtual reality".

På bloggen Auf dem Campingplatz finns en bild över campingplatsen där jag och eleverna ska spela olika besökare. Första uppgiften är att presenteras sig och eventuella medresenärer. Vi läser en text om camping ur vår lärobok, Der Sprung. Eleverna bjuds in till bloggen och får se lärarens presentation som modell. Därefter skapar de sin egen karaktär och gör en illustration, vilket hjälper till att markera att detta inte handlar om eleven utan om den påhittade personen. Eleverna ger inlägget karaktärens namn som etikett. Med texten som stöd görs sedan en muntlig presentation i klassen.

Vi lär oss väderord och fraser ur läroboken och förbereder oss för nästa steg i vår storyline, nämligen en dialog på campingplatsen. Två av de fiktiva besökarna möts, presenterar sig, pratar om vilka planer de har samt pratar om vädret. Dessa dialoger spelas in och publiceras på bloggen.

Jag har letat upp en campingplats, Hohenwart, på nätet och vi läser information om denna som läsförståelse. Nästa steg är en utflykt, en vandring i höglänt terräng, och vi läser information på nätet om denna vandringsled som utgår från Hohenwart. Jag har gjort en illustration i Paintbrush och publicerat som en sida i bloggen. Detta för att göra det lättare för eleverna att se det hela framför sig. Under denna utflykt måste deras karaktärer göra ett val, den branta eller den längre, medelbranta stigen och "sällskapet" delas upp i dessa grupper. Vi läser ett kapitel i vår lärobok som handlar om olika skador och sjukdomar,  för i varje grupp ska det hända en olycka eller att någon blir sjuk. Eleverna får nu en skriftlig uppgift: Skriv ett vykort eller brev och berätta om din vistelse på campingplatsen. Berätta om personer du träffat och om utflykten, inklusive olyckan / olycksfallet. Denna text görs som ett läxförhör och publiceras efter rättning på bloggen. För att hjälpa eleverna hitta en rutin när de ska kontrolläsa sina och andras texter la jag upp en sida med tips, Kontrolliere deine Sprache, på bloggen.

Avslutningen på vår storyline om campingplatsen är en kväll runt lägerelden och vi sjunger några sånger, bland andra Cowboy und Indianer.

Bilderna på bloggen är gjorda i verktyget Pixton, vilket du kan läsa mer om i ett tidigare inlägg.

Gissa klassikern

Varje år anordnar Gunnesboskolan en Bokmässa under en skoldag. Detta år var temat klassiker, som alla årskurser någon gång under läsåret läst på sin nivå. Under själva bokmässodagen parades elever från olika årskurser ihop för att på olika sätt illustrera klassiska berättelser. Det var den yngsta eleven i varje par som skulle bestämma vilken klassiker som skulle illustreras, sedan hjälptes man åt med illustrationen. Alla alster lades upp på bloggen Gissa klassikern.

• Årskurs 3 och 6 gjorde affischer som fotograferades. 
• Årskurs 1, 4 och 7 gjorde digitala illustrationer.
• Årskurs 2, 5 och 8 gjorde illustrationer i verktyget Storybird (se mer info i tidigare inlägg).
• Årskurs nio läste klassiska sagor för förskoleklasserna samt var behjälpliga i de olika grupperna genom att bland annat ladda upp de färdiga illustrationerna på bloggen.

Skärmdump från bloggen Gissa klassikern

Det blev en lyckad dag. De äldre eleverna växte med uppgiften att vara gruppledare. Både de äldre och de yngre eleverna fick nya bekantskaper, vilka i alla fall varade under lunchen då man såg flera "blandade par" sitta och äta tillsammans.  När eleverna kommer tillbaka efter påsklovet ska de få tid att beskåda och gissa på vilka klassiker som avbildats. Dessa svar skrivs som kommentarer till de olika illustrationerna. Vi kommer att lotta ut priser bland de rätta svaren.

Socrative: Verktyg för direkt feedback

Jag har precis varit på en föreläsning med Dylan Wiliam, en "guru" inom bedömning för lärande, och han betonade vikten av direkt feedback. Genom att regelbundet ställa kontrollfrågor som alla elever besvarar får vi ett kvitto på om alla förstått eller om vi måste förklara mera.

En kollega visade mig ett enkelt verktyg, Socrative, som ger oss lärare sådan direkt feedback. Läraren skapar ett konto med hjälp av sin e-mail. Lärare loggar in på t.socrative.com och får då ett rumsnummer, som är samma varje gång. Eleverna loggar in på m.socrative.com med datorer, mobiler eller läsplattor och anger detta rumsnummer.

Läraren ställer muntliga frågor och låter eleverna svara på till exempel flervalsfrågor, sant/falskt eller kortsvar. Svarsfrekvensen syns i stapeldiagram på lärarens dator och eleverna upplever det som spännande att se om fler gett samma svar så därför brukar jag ha min skärm uppkopplad på projektorn. Jag är speciellt förtjust i kortsvar när jag testar verbböjning i tyskan. Jag får upp elevernas olika svarsalternativ (anonymt) och kan, om inte alla svarar samma sak, genomföra en omröstning på vilket som de tror är rätt. I samband med detta repeteras hur man ska tänka för att kontrollera att verbformen är rätt.

Man kan också ha färdiggjorda frågor som man kan ge eleverna efter en genomgång. Vill man kan läraren få skriftlig feedback på vem som behöver mer genomgång genom att ladda ner eller maila elevsvaren till sig själv. Man får elevernas namn och svar i ett excel-ark.

Labyrintberättelser

I åk 8 tyska har vi läst böcker (se lista nedan) som är upplagda på ett lite annorlunda sätt. Man läser början, där huvudpersoner och miljö introduceras, och ganska snart ställs man som läsare inför ett val; ska huvudpersonerna gå hit eller dit? Man väljer och hänvisas till en sida där berättelsen fortsätter. Även här ställs man inför ett val o s v.

Jag insåg att sådana labyrintberättelser passar utmärkt att göra i digital form. När läsaren kommer till olika val klickar man på en länk där berättelsen fortsätter. När jag började "spåna" på antalet valmöjligheter fabricerade jag följande skiss:

Jag valde att testa detta skrivande i den grupp som läst labyrint-berättelserna och kontollfreak som jag är startade jag en blogg; Labyrintherzählungen och började lägga upp sidor och länkar som representerade de olika delarna i skissen ovan. Jag bjöd in eleverna och gav dem rättigheter att redigera allt eftersom de skulle gå in och skriva på de länkade, tomma sidorna som jag lagt upp. Detta är lite vanskligt för jag har varit med om att elever gått in och till exempel ändrat i andras texter och till och med tagit bort andras arbeten när jag givit sådant förtroende tidigare. När arbetet var färdigt tog jag bort deras rättigheter.

De böcker vi läst handlade om olika ställen i tysktalande länder så jag bad mina elever gör en berättelse som utspelar sig i Lund. De var först lite tveksamma för de tyckte de inte behärskar så mycket tyska ännu men jag sa att det var tillåtet att "stjäla" ord och innehåll från de böcker de läst samt att texten kunde vara ganska kort, alltså inte så lång som i de berättelser de läst. De skrev sina texter och jag satt ner och resonerade med dem om verbböjning och annan grammatik när jag rättade deras texter. De var tre-fyra elever i varje grupp och början skrev de tillsammans. Ganska snart fick de vars en "pil" från skissen och fick själva ansvara för denna bit text. På så sätt kunde alla få sin vilja igenom. Ville man ha en romantisk berättelse, en spännande berättelse eller en spökhistoria så fanns det plats för alla varianter.  Det var viktigt att man började läsa från början när man skulle skriva nästa bit så att allt hängde ihop. De som ville fick även göra illustrationer till sina berättelser.

Resultatet blev överraskande bra. Samarbetet i grupperna fungerade utmärkt och eleverna var engagerade och hjälptes åt att färdigställa gruppens berättelse. Eleverna fick träna på att slå upp och välja rätt ord / uttryck samt att kontrollera sitt språk för att uppnå en högre grad av språklig korrekthet.  Jag la upp en "hjälpsida" på bloggen om tips på hur man kan kontrollera sitt språk. Emellanåt resonerade vi om språkliga strategier, ofta om att skriva på ett lite enklare språk. Viss grammatik har vi inte hunnit gå igenom än så då sa jag hur det skulle vara men i andra fall resonerade jag med varje elev vid rättningstillfällena.

De böcker vi läste är skrivna av Martina Gattermann och heter:

Auf gefährlichen Wegen- utspelar sig vid slottet Braunfels

Abendteuer in Wien

SOS aus Berlin

Labyrintberättelserna vi läste

Flashcards

Microsoft Education Labs erbjuder ett gratisverktyg "Flashcards". Man använder sin e-mail för att logga in och sedan kan man spela eller skapa. Det som skiljer dessa "flashcards" mot andra är att om man är inloggad och spelar spel med korten så registreras vilka ord man gjort rätt respektive fel på. Ord som man kan kommer sällan tillbaka medan felaktiga ord upprepas oftare. Inloggade elever kan också se sin resultatlista och följa om de klarar av fler ord efter varje fullgjord omgång med korten.

I en korthög kan man ha upp till 300 ord. Jag tänker mig att detta är ett bra sätt att repetera en större mängd ord t ex inför ett prov. Jag testar det just nu i en årskurs sju i tyska.Titta på ett exempel på denna länk. Obs! Om man inte loggar in kan man bara se korten, inte spela. När man loggat in kan det vara svårt att hitta rätt "korthög". Jag har gjort så här att jag länkar till spelet och när eleverna loggat in på "Flashcards" klickar de på länken och markerar denna korthög som favorit.

Skärmbild från Flashcards

The Taurus Express: En engelsk storyline i Agatha Christies anda

Jag brinner för metoden storyline i vilken man skapar en fiktiv värld och eleverna får spela påhittade roller i denna. Den digitala tekniken tillhandahåller nya möjligheter att skapa en mötesplats för dessa karaktärer och gör så att eleverna kan lära av varandra eftersom allt publiceras och är lättillgängligt.

Bloggen The Taurus Express är en digital storyline på engelska i Agatha Christies anda. The Taurus Express har sin utgångspunkt i början av Agatha Christies Murder on the Orient Express och eleverna tilldelas de olika rollerna som resenärer eller personal på denna tågresa.

Första uppgiften är att presentera sin karaktär på bloggen med en Voki, eleverna får rollkort med väsentlig information. Varje inlägg får karaktärens namn som etikett så man kan klicka på namnet och få upp de inlägg som denna karaktär publicerat. Nästa uppgift är att lära in vad varje karaktär sett och gjort vid tiden för mordet och eleverna blir sedan förhörda av detektiven (läraren), vilket spelas in och läggs upp på bloggen. Efter att alla bevis kommit fram får eleverna skriva sin version av denna detektivhistoria och själv bestämma vem som är den skyldige. Dessa berättelser presenteras även de på bloggen. Arbetet avslutas med att man ser filmen Murder on the Orient Express och eleverna får jämföra sina slut med Agatha Chrisites.

Denna blogg utgör ett kul sätt att variera och skapa engagemang i engelskundervisningen. Man tränar flera olika förmågor; samtala, skriva och förstå. Metoden ger även många tillfällen till kreativitet och lustfullt lärande. Den digitala formen gör att allt är lättillgängligt och eleverna uppmanas att gå in och ta del av de andras inlägg, för att se hur andra har löst sina uppgifter, vilket leder till både inlärning och inspiration. Rollspel av olika slag förekommer i många datorspel och de är populära. Man spelar någon annan och vågar ofta göra mer än när man är sig själv. Vid två tillfällen, presentation och vittnesförhör, dramatiserar vi i klassrummet under ledning av detektiven Miss Swanson (läraren).  Och alla elever får, som sagt, komma ut till detektiven och bli förhörda. Eleverna är intresserade av att ta reda på vilka karaktärer de andra i klassen spelar. Detta intresse är ”äkta” för det är ny information som de kan ha användning av i sin berättelse. Själva brottet och omständigheterna runt detta skapar mystik och dramatik samt gör engelsklektionerna spännande. Det är även intressant att se att samma början kan ge så många olika slut. Snacka om individuella lösningar!

Elevproducerade filmer om tysk grammatik

Jag hade två veckor "över" mellan min planering och innan min lärarstudents planering startade och då provade jag på att låta mina elever i åk 8 och 9 att med film illustrera kasusböjning efter prepositioner. Vi har från och till berört denna företeelse på olika sätt men att låta eleverna agera förmedlare av denna kunskap var något nytt.

Basuppgiften var att i par göra en film med illustrationer av olika prepositioner och den efterföljande kasusböjningen, och de som ville fick även lägga till en genomgång av själva reglerna. Man säger ju ofta att det är först när du själv kan förklara något som du verkligen kan det, och jag blev övertygad om att mina elever inte kunde denna grammatik till fullo. Fastän de skrev enstaka meningar och de hade mig att rådfråga blev det massor med fel och flera filmer fick redigeras ett antal gånger, för eleverna är måna om att vara korrekta när de ska publicera sina alster på nätet. När vi såg filmerna diskuterade vi både prepostionernas betydelse och användningsområden samt om kasusböjningen var korrekt eller inte. Tid som blivit över och som skulle användas till en rolig grej blev plötsligt en angelägen grammatikgenomgång.


Åk 8 jobbade med prepositioner som styr ackusativ samt prepositioner som styr dativ.
Åk 9 jobbade med samtliga prepositioner.

NE + e-språk

Numera erbjuds de som har skolavtal med NE även en språktjänst kallad e-språk. På svenska, engelska, tyska, franska och spanska publiceras

• varje vecka ett antal nyhetsartiklar i olika svårighetsgrad
• varje månad en film
• varje månad en ny låt, typ karaoke

Till både nyhetsartiklarna och filmerna finns det förståelse- och/ eller diskussionsfrågor.

Min skola har tidigare själva köpt denna tjänst och jag tycker det är ett bra sätt att variera undervisningen med. Nyheterna och filmerna är aktuella och handlar om saker som kan tänkas intressera ungdomar. Jag tycker sånger är ett utmärkt sätt att öva uttal, men "sångviljan" varierar med olika klasser. I vilket fall så piggar en sång upp och man kan öva ordkunskap i och med att texten visas. Denna tjänst, e-språk, är även en lämplig sak att ta till om man någon gång behöver vikarie. Den ger meningsfullt arbete åt eleverna och läraren behöver inte skriva långa planeringar för att sätta in en vikarie i vad som ska göras.